”Jag står fortfarande kvar hur mycket det än blåser” – En kvalitativ studie om att vara pappa till familjehemsplacerade barn.

Abstract

Syftet med vår uppsats har varit att lyfta fram och synliggöra mäns upplevelser av att vara familjehem och deras tankar om fadersrollen utifrån familjehemsuppdraget. Vårt syfte har även varit att belysa hur männen själva beskriver sin roll i familjehemmet, sitt föräldraskap samt hur ansvarsfördelningen i hemmet och gentemot det placerade barnet ser ut. Vi använde oss av den kvalitativa metoden där vi intervjuade sex män mellan åldrarna 35 år till 65 år som alla var verksamma som familjehem. Resultaten visar att informanterna i vår studie är familjeorienterade, där barn är en stor del av deras livsplan och att det i praktiken handlar om en traditionell organisering av vardagslivet. Informanterna har överlag goda erfarenheter av att knyta an till de placerade barnen och menar på att det placerade barnets ålder har stor inverkan på hur anknytningen sett ut. Det mest givande för familjehemspapporna har varit de nya kontakterna som tillkommit i och med uppdraget och att de har sett en positiv utveckling hos det placerade barnet. Den största utmaningen med familjehemsuppdraget är enligt våra informanter kontakten med det placerade barnets biologiska föräldrar och släktingar som kan vara problematisk och konfliktfylld.