Ungdomars användning av dator, internet och mobiltelefon - Konsekvenser för vardagslivets geografiska dimensioner

Abstract

SAMMANFATTNING Syftet med denna rapport är att undersöka hur ungdomar i sin vardag använder sig av olika former av informations- och kommunikationsteknologi (IKT: dator, internet, mobil och fast telefon) och hur användningen påverkar vardagslivets geografiska dimensioner. Dessa dimensioner omfattar dels människors fysiska resor och aktivitetsmönster och dels virtuella kontakter och deras geografiska utsträckning. Följande forskningsfrågor behandlas. I vilken omfattning och till vilka ändamål använder ungdomar IKT i vardagslag? Förknippas allt fler av vardagens sysslor med att man använder IKT? Hur utnyttjas IKT-baserade möjligheter i relation till mer traditionella resbaserade; kompletterar eller substituerar de varandra? Påverkar användningen av IKT ungdomarnas aktivitetsmönster, rörlighet och virtuella kontakter?

Det empiriska underlaget utgörs av två undersökningar. För det första en intensiv studie av 43 gymnasieungdomar i Göteborg. Dessa har undersökts med hjälp av aktivitetsdagböcker (DBU) och strukturerade intervjuer. För det andra en extensiv undersökning som utnyttjar data från fyra nationella kommunikationsvaneundersökningar (KOM) från åren 1997 till 2000. Dessa ger en mer generell bild av svenska ungdomars IKT-användning.

Empiriska resultat som presenteras i rapporten visar bl.a. att den genomsnittliga användningen av IKT är hög. Gymnasieungdomarna använder dator i genomsnitt 1 timma per dag. Internet används ca 30 minuter per dag enligt både KOM och DBU. Samtidigt är det en minoritet av ungdomarna som faktiskt använder sig av internet en vanlig dag. Detta tyder på stora variationer i användningen.

Ungdomarnas dator- och internetanvändning domineras av nöje, skolarbete och social kommunikation med vänner och familj. Men man kan urskilja olika typer av IKT-användare. Medan vissa har en nöjesorienterad användning har andra en helt och hållet nyttoorienterad. De ungdomar som ägnar mycket tid till internet är ungdomar vars användning till stor del handlar om underhållning och förströelse. Av den totala mobilanvändingen utgörs 40 % av SMS. Även här finner man stora variationer i användningens omfattning.

IKT-baserade aktiviteter (t.ex. ordbehandling, spel, ladda ner/lyssna på musik, nöjessurfa, chatta) utgör i första hand kompletterande alternativt nya aktiviteter i ungdomarnas vardag. Konsekvenser för aktivitetsmönster är främst relaterade till dess påverkan på ungdomarnas tidsanvändning. Det är tydligt hur datorn upptar många ungdomars tid. Det framgår dock att det främst är andra aktiviteter i hemmet som påverkas då mer tid ägnas åt dator och internet. Då IKT-baserade aktiviteter substituerar andra aktiviteter är det främst redan IKT-baserade (dvs telefonbaserade) aktiviteter som berörs. Konsekvenser för ungdomarnas aktivitetsmönster i geografisk bemärkelse är således marginella.