Show simple item record

dc.contributor.authorSvensson, Johan
dc.contributor.authorDrufva, Victor
dc.date.accessioned2012-07-04T08:04:51Z
dc.date.available2012-07-04T08:04:51Z
dc.date.issued2012-07-04
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/29614
dc.description.abstractDet som skapar ett intresse bland människor i dagens samhälle utnyttjas som ett affärstillfälle och blir därför mål för kommersialisering. Svensk ishockey och fotboll på elitnivå väcker ett stort intresse hos många människor och utnyttjas därför som affärstillfällen. Sedan slopandet av amatörreglerna i slutet av 60-talet och professionalismens intåg i idrotten har behovet av ökade intäkter blivit ett centralt inslag för de föreningar som vill bedriva en professionell verksamhet. Med detta som bakgrund så har elitföreningar inom svensk ishockey och fotboll genomgått en förändring i form av en ökad kommersialisering och professionalisering. Elitidrotterna har utvecklats till miljardindustrier och organisationerna drivs allt mer affärsmässigt. Trots en mer affärsmässig hantering av organisationernas aktiviteter så har elitklubbarnas ekonomiska situation de senaste åren präglats av en ostadighet. Trots att både elitfotbollen och elitishockeyn i Sverige har utvecklats till miljardindustrier har få studier av denna förändring genomförts. Tidigare studier har använt ett klassiskt synsätt inom organisationsteorin. I motsats till tidigare studier relaterat till svensk elitidrott så har denna studie använt ett alternativt synsätt till den klassiska organisationsteorin genom en tillämpning av institutionell teori för att undersöka hur införandet av attraktiva karaktärsdrag från en främmande institution påverkar beslutsfattandet och det ekonomiska resultatet inom organisationerna. Genom intervjuer med beslutsfattare för elitföreningar samt förbund inom respektive idrott så har vi kommit fram till resultatet att en ökad kommersialisering och professionalisering är en självklarhet och en nödvändighet för att upprätthålla konkurrenskraft samtidigt som den totala produkten stärks, för den enskilda elitföreningen medför emellertid förändringarna ett ökat åtagande samt en ökad komplexitet vid beslutsfattandet. Föreningarna och seriesystemet är inte fullt ut anpassade för affärsmässiga mål som långsiktiga beslut och tillväxt som härstammar från företagsinstitutionen, vilka tenderar att frångås vid uteblivna sportsliga resultat. Dels har ett resursberoende skapats genom importeringen av de attraktiva karaktärsdragen då intäkter beror på elitföreningens sportsliga prestation men beslutsfattarna förlorar också legitimitet genom att vara återhållsamma när deras medlemmar och omgivning förväntar sig en sportslig prestationsförbättring. De ekonomiska resultaten och långsiktiga beslut är något elitföreningarna strävar efter att upprätthålla men organisationerna strävar inte enbart för att uppnå effektivitet utan elitföreningarnas ledning måste även erhålla legitimitet av egna medlemmar och av deras omgivning.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesManagement & Organisationsv
dc.relation.ispartofseries12:61sv
dc.subjectKommersialismsv
dc.subjectProfessionalismsv
dc.subjectAmatörismsv
dc.subjectElitföreningsv
dc.subjectIshockeysv
dc.subjectFotbollsv
dc.subjectInstitutionell teorisv
dc.subjectInstitutionell förvirringsv
dc.titlePriset för att vinnasv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record