dc.date.accessioned | 2012-07-20T07:27:00Z | |
dc.date.available | 2012-07-20T07:27:00Z | |
dc.date.issued | 2012 | sv |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/29802 | |
dc.description.abstract | Vi arbetar båda två som lärare på samma gymnasieskola och började spåna på idén med vår uppsats ungefär samtidigt som det blev allt tydligare för oss att implementeringen av Entreprenöriellt lärande på vår arbetsplats de facto höll på att bli en verklighet. Trots diverse studiedagar med utbildning i hur vi skall ta oss an detta nya arbetsätt kände vi oss en aning förvirrade över vad begreppen egentligen betyder och innebär för oss i vårt arbete som pedagoger. Ju mer vi pratade om det desto mer kände vi att det var ett viktigt ämne för oss speciellt nu inför starten av implementeringen. Syftet med uppsatsen är att reda ut begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande, undersöka vart ifrån det kommer och vem som har bestämt att vi skall arbeta på detta sätt i skolan. Vi ville även undersöka hur lärare på vår arbetsplats ställer sig till implementeringen och hur det tror att det kommer att påverka deras arbete och roll som lärare oavsett ämne de undervisar i. Skulle detta nya arbetssätt passa oss på vår arbetsplats? Är lärarna positivt eller negativt inställda till det entreprenöriella lärandet som arbetsform?
Vi använde oss av kvalitativ metod med intervjufrågor som var semistrukturerade och gav stort utrymme för egen diskussion kring ämnet, dessa mailades ut till våra informanter som fick en vecka på sig att svara.
Vi använder en ofta förekommande förkortning i denna uppsats. EL som står för entreprenöriellt lärande.
Svaren tolkades utifrån en hermeneutisk ansats och visar på att samtliga lärare och skolledare är i stort sätt odelat positiva till att arbeta med EL, oron består i att tiden är knapp och att förberedelsetiden som är given är för liten för att det skall kunna bli riktigt bra och givande för eleverna. Någon enstaka lärare tog upp frågan om det kanske kan vara så att det entreprenöriella arbetssättet inte passar alla elever. Denna sista synpunkt tycker vi är värd att disskuteras vidare, detta får dock ske i annat forum och format.
Slutligen ser vi att det entreprenöriella tankesättet har funnits med i vår svenska skolhistoria sedan 70 talet och Lgy70, dock ej med denna benämning. Men vi ser tydliga spår av samma grund med ämnesöverskridande undervisning nära kopplad till samhällslivet. Det som är nytt nu är att det finns ett tydligt begrepp för detta arbetssätt. | sv |
dc.language.iso | sv | sv |
dc.subject | Entreprenörskap | sv |
dc.subject | entreprenöriellt lärande | sv |
dc.subject | företag | sv |
dc.title | Entreprenöriellt lärande, Ett pedagogiskt förhållningssätt eller politiskt verktyg? | sv |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | sv |
dc.type.uppsok | M2 | sv |
dc.contributor.department | Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap | sv |
dc.type.degree | Student essay | sv |