Livskunskap som arena för den vänliga, milda maktutövningen – en studie av livskunskap i skolan utifrån ett maktperspektiv.

Abstract

Sammanfattning: Syftet med detta examensarbete är att undersöka ämnet livskunskap ur ett maktperspektiv. Min frågeställning är ”Hur kan man förstå livskunskap som en arena för ’vänlig’ eller ’mild’ maktutövning?”. Jag har utgått ifrån två avhandlingar, Med facit i hand. Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i två svenska skolor av Åsa Bartholdsson (007), samt Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker av Gunilla Granath (008), vilka båda resonerar kring ett vänligt, milt sätt att utöva makt, inom ramen för en demokratisk skola. Jag har haft för avsikt att titta på livskunskapen med detta perspektiv för ögonen och ser på denna studie till stor del som en fortsättning på undersökningarna i dessa avhandlingar, vilka ser på maktrelationer i skolan, men inte specifikt utifrån ett livskunskapssammanhang.

Jag har genomfört fyra intervjuer, två lärarintervjuer samt två gruppintervjuer med dessa lärares elever. Jag har sedan genomfört en innehållsanalys på resultatet av intervjuerna, genom att koda materialet utifrån förutbestämda kategorier. Kategorierna har jag utarbetat med hjälp av min teoretiska grund, och de sex teman jag konstruerat för att definiera den vänliga, milda makten. Dessa är Lärare som expert, elev som klient, Seende lärare, synlig elev, Att agera och tala strategiskt, Normalisering, individualisering och att forma en identitet, Frihet i allians med makt; självreglering och självvärdering samt Fokus på individens känslor och beteenden.

Jag har genom min analys funnit att den vänliga, milda makten varit ett användbart perspektiv för att förstå ämnet livskunskap och att livskunskapen ofta kan vara en arena för denna makt. Detta är något som lärare och rektorer bör veta, för att kunna fatta aktiva, informerade beslut rörande om och hur man ska införa livskunskap. Detta gör att examensarbetets betydelse för läraryrket är stor, särskilt eftersom ämnet saknar både kursplan och mål, och skolorna därmed till stor del står utan vägledning när det kommer till att fatta beslut i frågan.