Grundläggande nivå i läsförståelse – en studie av läsförståelsenivåer utifrån ett literacyperspektiv.

Abstract

Syftet med denna uppsats har varit att klargöra olika nationella och internationella aktörers förhållningssätt vad gäller läsförståelsenivåer med fokus på grundskolans senare år. Studiens huvudfråga har varit att med grund i literacybegreppet reda ut vad som betecknas som en grundläggande nivå i läsförståelse hos respektive aktör. Metoden som använts för att besvara denna frågeställning har hämtats från en hermeneutisk tolkningstradition eftersom material som ligger till grund för denna uppsats består av texter vilka kräver tolkning. Materialet som är föremål för granskning i resultatavsnittet är kursplanen i svenska 2000, det nationella ämnesprovet i svenska år 9, LUS samt PISA-studien 2009. Genom tolkningar har det i denna studie framkommit att det inte råder någon konsensus vad gäller hur en grundläggande nivå i läsförståelse definieras. De grundläggande krav som ställs i PISA skiljer sig markant från både LUS och Skolverkets definitioner, vilka förordar en mer kravlös hållning. Detta resultat som här framkommit torde därmed få konsekvenser på flera nivåer; inom den politiska och mediala diskussionen om skolan likväl som i läraryrket. Därmed skapas frågor som hur man inom lärarprofessionen skall förhålla sig till det faktum att det inte finns en enhetlig idé om vad som kännetecknar en grundläggande nivå i läsförståelse.