| dc.description.abstract | Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ett antal lågstadielärare arbetar för att alla elever, även de i
koncentrationssvårigheter, ska ha samma förutsättningar för lärande i klassrummet.
- Vilka metoder och arbetssätt använder sig lärarna av i klassrummet i arbetet med elever i
koncentrationssvårigheter?
- Vilka resurser finns på skolan för att bemöta och stödja dessa elever i klassrummet?
- Vilket perspektiv har pedagogerna på elevernas svårigheter, relationellt eller kategoriskt?
Resultat och relevans för läraryrket
Vårt resultat visar att lärarnas metoder och arbetssätt gentemot elever i koncentrationssvårigheter skiljer sig åt.
Våra respondenter påpekade vikten av att planera undervisningen utefter var och ens behov, vara strukturerad
med fasta rutiner och vara tydlig i sitt ledarskap. Två av lärarna individualiserade inte sin undervisning lika
mycket. De ansåg att det var brist på tid för sådan planering och att skillnad inte skulle göras på eleverna.
När det gäller resurser så har alla lärare tillgång till specialpedagog på skolan. Specialpedagogen används på
olika sätt hos våra respondenter. Vissa uppgav att de rådfrågar denne vid behov medan andra tar hjälp i
klassrummet under några lektioner i veckan. Det var även vanligt att specialpedagogen tog med sig en elev ut till
ett grupprum på de skolor som har tillgång till ett sådant.
Vi kan inte utröna vilket specialpedagogiskt perspektiv lärarna har, då ingen är helt kategorisk eller relationell. I
vissa av svaren kunde vi se att det vägde över åt något perspektiv.
Vår studie är relevant för läraryrket eftersom det ställs stora krav på lärare att kunna möta alla elever i
klassrummet, oavsett svårigheter. Det är därför viktigt att ha kunskap om de olika koncentrationssvårigheter som
finns, hur de kan yttra sig och eventuella lösningar.
Metod och material
Vi genomförde en kvalitativ studie där vi intervjuade sex lärare som arbetar som klasslärare på lågstadiet. Dessa
intervjuer var av halvt ostrukturerad karaktär, då frågorna var bestämda i förväg men följdes av naturliga
följdfrågor. Intervjuerna transkriberades och svaren kategoriserades utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. | sv |
