Entré för det entreprenöriella lärandet

Abstract

Sammanfattning:

011 var året för nya läroplaner i den svenska skolan. I och med lanserandet av de nya läroplanerna Lgr 11 och Gy 11 införs entreprenöriellt lärande på allvar som begrepp i den svenska skolan. All undervisning i den obligatoriska samt frivilliga skolformen ska enligt Skolverkets uppmaningar genomsyras av ett entreprenöriellt förhållningssätt. En annan beskrivning är att detta lärande ska löpa som en röd tråd genom hela det svenska utbildningssystemet. Vad detta begrepp egentligen innebär har visats sig uppfattas på olika sätt av olika lärare, rektorer och skolor. Syftet med uppsatsen är att bringa klarhet i denna begreppsförvirring som på många håll har uppstått. Detta görs genom att kartlägga motiven bakom införandet av entreprenöriellt lärande i skolan. Metoden är en idé och ideologianalys av underlagen till de nya läroplanerna. Dessa är betänkandena Framtidsvägen för den nya läroplanen för gymnasiet och Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan för den nya läroplanen i grundskolan. Utöver dessa två betänkanden ingår även Europeiska Kommissionens text Education for entrepreneurship i vilken ett införande av entreprenörskap i utbildningssystemet rekommenderas till alla av den europeiska unionens medlemsländer. I idé och ideologianalysen används idealtyper som analysverktyg vilket underlättar analysarbetet med att kartlägga motiven bakom detta införande. Resultatet av undersökningen visar att det är främst arbetsmarknadsmotiv som ligger bakom införandet av entreprenöriellt lärande. Att skapa kompentent arbetskraft, entreprenörer och personer med utbildning som efterfrågas inom näringslivet har varit främsta anledningar till detta införande i de analyserade texterna som fungerat som beslutsunderlag. Andra tänkbara motiv har framställts som underordnade och inte givits en betydande roll bakom införandet.