Handdockan som redskap i den pedagogiska verksamheten – baserat på fyra exempel i förskolan och grundsärskolan

Abstract

Genom personintervjuer med fyra pedagoger jämnt fördelade mellan de två skolformerna har pedagogerna utifrån samma intervjufrågor redogjort för hur handdockan nyttjats inom just deras verksamhet. Intervjusvaren har bearbetats och analyserats och därefter kategoriserats och sorterats utifrån de två frågeställningarna.

Resultatet visar att handdockan används i likartade situationer inom de båda skolformerna; i det tematiska arbetet, i den dagliga verksamheten, i fostran och olika former av skapande verksamhet. Verksamheterna skiljer sig på en punkt och det är att förskolans pedagoger använder handdockan under vistelser i skogen. Pedagogerna har flera olika syften med handdockan i verksamheten, till exempel att locka barnen till ett lustfyllt lärande, men även att locka och underlätta barnens kommunikation. Vidare att få barnen mer fokuserade och kunna förklara och dramatisera svåra saker med hjälp av dockan. En annan skillnad är att grundsärskolans pedagoger använder sig av en speciell typ av docka, teckendockan, som möjliggör teckenstöd i kommunikationen med barnen.

Det påvisade mångfacetterade nyttjandet av handdockan i de två verksamheterna visar att handdockan har en viktig roll i det pedagogiska arbetet, och bör därför ha en naturlig plats inom alla skolformer.