Elevsamarbete i skolslöjden

Abstract

Sammanfattning Under utbildningen till slöjdlärare har vi under våra VFU-perioder upplevt att det vanligast förekommande arbetssättet i slöjdundervisningen är vad vi kallar ett traditionellt arbetssätt. Detta menar vi innebär att eleverna i första hand arbetar individuellt med ett eget slöjdföremål. Dessa observationer har väckt frågor rörande elevsamarbete i slöjdämnet. Förekommer det? Hur fungerar det? Tror lärare att det främjar elevernas lärande? Syftet med undersökningen är således att se hur ett antal slöjdlärare resonerar kring elevsamarbete i sin undervisning. Med hjälp av följande frågor vill vi få en tydligare bild av lärares tankar kring sitt arbete; hur arbetar lärare med elevsamarbete i slöjden, hur upplever lärare att elevers lärande påverkas av elevsamarbete, samt hur skapar man ett fungerande elevsamarbete i slöjdämnet? Vi baserade vår på undersökning på kvalitativa intervjuer med nio slöjdlärare som alla hade mer än fem års arbetslivserfarenhet. I vår intervjuanalys använde vi oss av en fenomenografisk ansats som syftar till att belysa informanternas tankar och upplevelser, samt synliggöra variation i de intervjuade lärarnas svar. Resultatet visar att flera av lärarna säger sig vara medvetna om att elevsamarbete på olika sätt kan främja lärande, men endast två av informanterna arbetar kontinuerligt med samarbete i sin undervisning. Övriga lärare uppger elevernas starka önskan om att ta hem ett egenhändigt tillverkat slöjdföremål, oviljan att hjälpa varandra samt tidsaspekten som några av anledningarna till att inte bedriva instruerat elevsamarbete i slöjden. Vad alla däremot kunde se var att det förekommer spontant samarbete under slöjdlektionerna där eleverna diskuterar sitt arbete och hjälper varandra genom arbetsprocessen på olika sätt. Vi vill mena att vår undersökning är relevant för både verksamma lärare och slöjdlärarstudenter då den kan komma att bidra till ett vidgat synsätt och ett ökat intresse för olika arbetssätt i slöjdämnet.