dc.contributor.author | Göransson Milton, Erik | |
dc.contributor.author | Utbult, Christina | |
dc.date.accessioned | 2012-08-06T11:05:17Z | |
dc.date.available | 2012-08-06T11:05:17Z | |
dc.date.issued | 2012-08-06 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/30055 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problemdiskussion: Från och med år 2005 har standarden IAS 40
Förvaltningsfastigheter börjat tillämpas av svenska noterade bolag. Förändringen innebar att
det gick att välja att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde istället för till
anskaffningsvärde som tidigare. Värdering till verkligt värde innebär en redovisning som i hög
utsträckning bygger på antaganden och bedömningar om framtiden. Den stora skillnaden är att
förvaltningsfastigheternas värde regelbundet bedöms utifrån villkoren på marknaden, vilket
innebär att värdeförändringar som uppstår skall redovisas både över balans- och
resultaträkningen. Debatten har handlat bland annat om hur tillförlitliga värderingsmetoderna
är och hur detta påverkar jämförbarheten mellan företagen. Detta ledde oss till att formulera
följande problemformulering:
Har redovisningen i fastighetsbolag blivit mer användbar efter införandet av IAS 40?
Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att med avseende på de fyra krav på redovisningen som
återfinns i IASBs föreställningsram analysera huruvida redovisningen i svenska noterade
fastighetsbolag blivit mer eller mindre användbar som beslutsunderlag för intressenter sedan de
nya reglerna i standarden IAS 40 börjat tillämpas. Kraven är relevans, jämförbarhet,
tillförlitlighet samt begriplighet.
Avgränsning: Studien är begränsad till noterade fastighetsbolag i Sverige. Utan att direkt
avgränsa oss mot någon speciell intressent är dock aktieägarperspektivet belyst aningen mer än
övriga intressenters perspektiv. De utvalda bolagen är undersökta under tidsperioden år 2007-
2011.
Metod: Kvalitativ metod har använts genom att intervjua två auktoriserade revisorer från olika
revisionsföretag. Även kvantitativ metod har använts genom insamling av data kring resultat,
värdeförändringar och upplysningar kring värderingsförfarandet från årsredovisningar för 12
bolag.
Resultat och slutsats: Vi har funnit kraftigt volatila resultat och stora skillnader i förhållandet
mellan bolagens upp- och nedskrivningar. Å andra sidan har vi samtidigt noterat en tämligen
ingående redovisning av antaganden och bedömningar i bolagens upplysningar. I teorin ser det
därför ut som om användbarheten skulle kunna blivit bättre, men i praktiken är det svårt att
jämföra bolagen med varandra på grund av stora skillnader beträffande storlek, bestånd, läge
m.m. Det är därför svårt att säga om användbarheten generellt blivit bättre eller sämre.
Revisorerna har överlag varit väldigt positiva till verkligt värde-metoden. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning | sv |
dc.relation.ispartofseries | 11-12-79 | sv |
dc.title | Förvaltningsfastigheter och verkligt värde -En studie om redovisningens användbarhet | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |