"Vi gör en insats för framtidens värld" - effekter av en systemteoretisk modell för skolutveckling vid åtta skolenheter i en kommun

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att identifiera framgångsfaktorer respektive hinder vid implementeringen av systemteoretiskt förhållningssätt ute i skolors verksamheter samt hur detta kommer till uttryck i det fortsatta arbetet med att utveckla skolorna. Specifika frågeställningar är: Hur pedagogernas nyvunna kunskap kommer till uttryck i kontakten med elever, kollegor och ledning samt vilka de bidragande orsakerna är till att enheterna lyckas / misslyckas i sina intentioner att följa skolutvecklingsmodellen? Vilka framgångsfaktorer och hinder vid implementeringen av systemteoretiska förhållningssätt framkommer?

Teori: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i den interaktionistiska och etnometodologiska skolan som tillsammans utgör socialkonstruktionismen. Skolans miljö är starkt präglad av olika kulturella markörer. Skolan som institution har genom åren haft en stark ställning i samhället. I dagens samhälle präglas skolan av mångfald och flerstämmighet vilket påverkar det individuella och kollektiva lärandet. Det måste finnas en social kontext annars sker ingen kognitiv utveckling. Studien har inslag av både socialkonstruktionistiskt respektive sociokulturellt perspektiv eftersom den delvis går ut på att se hur pedagogerna kommunicerar sin nyvunna kunskap med sin omvärld.

Metod: Avsikten med den här studien är att se effekterna av skolutvecklingssatsningen vid åtta skolenheter i en kommun. Två metoder har använts vid datainsamlingen: Webbenkät respektive fokusgruppsintervjuer. Den empiriska grunden för studien är alltså intervjuer och enkäter samt i en vidare bemärkelse textanalys av transkriberingar från intervjuerna och kommentarerna i enkätmaterialet. Sammanlagt mailades länken ut till 350 personer och den besvarades av 51 stycken på 7 skolor. Totalt var det 17 personer som deltog i fokusgruppsintervjuerna och de deltagande uppvisar, med ett undantag, en representativ bild av hur antalet signifikanta personer fördelar sig utifrån befattning på enheterna. Sammanlagt bygger studien på 68 respondenters upplevelser av projektet systematisk skolutveckling utifrån ett systemteoretiskt perspektiv och förhållningssätt.

Resultat: Framgångsfaktorer är att man utvecklat ett gemensamt yrkesspråk grundat på systemiskt förhållningssätt De mellanmänskliga relationerna är viktiga i att skapa harmoni och trivsel på arbetsplatsen. Det avspeglar sig i ett gott värdskap, hur man bemöter andra och hur professionellt man uppträder som ambassadör för sin verksamhet. Respondenterna är ett ansikte utåt och genom sitt sätt att agera påverkar de sin omgivning. Respondenterna ser helheten av sin verksamhet och att de försöker sätta nya mål som leder framåt samtidigt som man utvecklar och förändrar utifrån de behov som redan finns. Barn-och elevsynen har förändrats vilket framträder i resultatet likaså hur man omvandlat sitt sätt att se på och bemöta föräldrar. Som hinder vid implementeringen nämns bl.a. personalombyten, tidsbrist, Individens egna fördomar/ låsningar samt i viss mån ett vikande intresse från såväl personal som ledning. Framgångsfaktorerna upplevs vara: tid för reflektion, gruppdiskussioner, handledning, lärande besök, att flera individer från samma verksamhet deltar, samt en rektor som har en positiv inställning och är drivande i arbetet med skolutveckling. En hundraprocentig måluppfyllelse kan dock aldrig uppnås då varje enskild individ konstruerar sin egen kunskap utifrån hur man själv upplever verkligheten därför kan man i studien se att människor uppfattar projektet på helt skilda sätt trots att de fått exakt samma utbildning.