Normproblematisering och genusbinaritet - En studie kring en lärares normkritiska arbetes påverkan på föreställningarna och normerna kring genusindelning i en gymnasieklass
Abstract
Bakgrund: Tidigare forskning visar att det i den svenska skolan finns betydelsefulla normer
kring genusindelning som bland annat tar sig uttryck i att personer som avviker från
genusbinariteten utsätts för trakasserier och kränkningar. En pedagogisk inriktning som
arbetar med att problematisera och ifrågasätta rådande normer är den normkritiska
pedagogiken. Dess eventuella effekter på elevers föreställningar kring genusindelning har
dock inte studerats.
Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida en lärares normkritiska ansats påverkar vilka
normer och föreställningar kring genusindelning som råder i dennes klass. Detta görs med
hjälp av följande frågeställningar:
1. Vilka normer och föreställningar kring genusindelning och genustillhörighet finns i
elevgrupperna?
2. Förefaller normerna och föreställningarna inom klasserna vara samstämmiga och hur
uttrycks detta i sådana fall?
3. Finns det skillnader mellan de båda klassernas föreställningar och normer och vari består
eventuella skillnader?
Metod: Studien innefattar fokusgruppsamtal med åtta elever från en klass vars lärare arbetar
normkritiskt samt sju elever från en klass vars lärare arbetar mer traditionellt. Samtalen
analyseras med hjälp av ett analysverktyg baserat på empirin, tidigare forskning, den
normkritiska skolans idéer samt queerteori. Studien innefattar även informantintervjuer med
den normkritiske läraren samt en av den andra klassens lärare.
Resultat: Utifrån studien tycks de elever som undervisas på traditionellt vis vara mer låsta
vid den binära genusindelningen än de som undervisades enligt en normkritisk ansats. De
senare förefaller ha inlett en process av att utveckla mer problematiserande föreställningar,
dock inte till den grad att de utan vidare accepterar tanken på andra genus än de två binära.
Den normkritiska lärarens klass förefaller också mer mån om att framstå som tolerant, något
den normkritiska skolan annars ser som icke-önskvärt och som typiskt för elever som
undervisats traditionellt. Detta innebär att resultatet till viss del går emot vad som förväntats
utifrån teori och tidigare forskning, vilket kanske kan tänkas bero på att eleverna endast
undervisats utifrån den normkritiska ansatsen under två år och att den process som ändå tycks
ha satts igång kan antas ta längre tid än så.
Degree
Student essay
Collections
View/ Open
Date
2012-08-31Author
Samuelsson, Frida
Keywords
Genus
identitet
trans
normer
normkritisk pedagogik
queerteori
Series/Report no.
Shk