Bebyggelseutveckling i det vattennära stadsrummet Göteborg - En fallstudie om behovet av planering kring klimatrelaterade risker i låglänta områden
Abstract
Göteborg har ett geografiskt läge nära vattnet, vilket gör att en stor del av mänskliga
aktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nära vattnet blivit allt mer
attraktiv för att anlägga bebyggelse för människor att bo och verka i. Det finns dock
riskområden i de vattennära delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempel
översvämningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att de
ekonomiska motiven till utbyggnad av mänskliga verksamheter nära vattnet ökar, går den
tekniska utvecklingen för att kunna fortsätta exploateringen i kustnära områden framåt, vilket
gör att dilemmat kvarstår. Kanske är det inte lämpligt att uppföra bebyggelse vid älven som
inte är säkrat mot översvämningar och vattennivåhöjningar. Vad händer med områden om
detta skulle ske? I planeringen finns redan planeringsunderlag samt lagar och direktiv som ska
följas då beslut om markanvändning ska tas. Länsstyrelsen har också publicerat en handbok
för kommunerna som de kan använda sig av för att planera resilienta och hållbara stadsrum i
låglänta urbana områden.
Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur bebyggelseutveckling sker i låglänta
områden utmed älven i centrala Göteborg. Vi vill undersöka vilka områden som kan riskera
att bli översvämmade till följd av klimatförändringen samt undersöka vad som görs för att
anpassa bebyggelsen, både bebyggelse som existerar och planeras. För att kunna besvara
syftet har vi formulerat två frågeställningar som är följande:
• Vilka områden i Göteborg har de senaste åren bebyggts för boende på mark nära
vatten som kan klassas som riskområden på grund av översvämningsrisk?
• Vidtas några skyddsåtgärder i planeringen idag, såsom vallar eller anpassad
byggnation, inför ny bebyggelse i områden som kan riskera översvämningar?
Som metod har vi delvis använt oss av en dokumentstudie där det material som samlats in
skett genom granskning av rapporter och planer, generellt och områdesspecifikt. Vi har också
gjort en kartframställning i ArcGIS där olika lager har valts ut för att tydligt visa på de
förändringar som kan ske i området.
Resultatet består av två delar. Den första delen består av de dokumentstudieresultat vi fick
fram gällande vårt studieområde. Den andra delen består av resultatet vi fick fram med kartor
över studieområdet som visualiserar översvämningsrisken med olika lager av bebyggelse och
infrastruktur, befolkningsutveckling och höjningar av vattennivåerna till följd av
klimatförändringen. Bland resultaten vi fick fram kan vi utläsa att det fortfarande saknas
planeringsverktyg med ett helhetsperspektiv för att beräkna effekterna av extremt väder eller
av klimatförändringen. Dock finns det planer på att ta fram fler planeringsverktyg framöver
som ska underlätta arbetet för kommuner och landsting. Göteborg har en komplex
översvämningsproblematik i och med sitt geografiska läge vid utmynningen av älven, precis
vid havet och skulle därför behöva ett klimatverktyg. Med kartorna kunde vi tydligt se att en
vattennivåhöjning eller översvämning skulle drabba områdena kring älven och generera
negativa effekter på både befintliga byggnader och infrastruktur. I det undersökta området har
befolkning bosatt sig på flera platser utmed älven mellan åren 1990 och 2008, och därefter har
trenden hållit i sig och planer på att fortsätta bygga för boenden och verksamheter utmed
vattnet fortskrider i skrivande stund.
Degree
Student essay
View/ Open
Date
2012-09-12Author
Jonasson, Amanda
Blomqvist, Anna
Keywords
planering
bebyggelseutveckling
översvämningsproblematik
klimatförändring
Göteborg
Series/Report no.
Magisteruppsats i Kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning
2012:20
Language
swe