Läs-och skrivsvårigheter och lärande i matematik

Abstract

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka fem pedagogers uppfattningar av hur läs- och skrivsvårigheter påverkar elevers lärande i matematik och vilka didaktiska val de gör i matematikundervisningen. Anser pedagogerna att det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och deras lärande i matematik, i så fall hur beskriver de det? Hur resonerar pedagogerna kring didaktiska val i matematik som gynnar elever med läs- och skrivsvårigheter? Hur arbetar pedagogerna med språket i matematiken?

Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Tre specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet, har använts för att belysa pedagogernas förhållningssätt till undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter. I studien har också det sociokulturella perspektivet använts, då två av de centrala frågeställningarna har behandlat pedagogernas didaktiska val och hur de arbetade med språket i matematiken. I detta perspektiv betonas lärandet som ett socialt fenomen. Säljö (2005) beskriver att både lärandet och språket växer fram i det sociala samspelet mellan individen och omvärlden.

Metod: Då avsikten med studien var att studera pedagogernas förhållningssätt och förstå deras tankar samt tolka deras svar valdes en kvalitativ metod med inslag av hermeneutik. Datamaterialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger samt genom fem observationer, en i varje pedagogs klassrum. Empirin har tolkats hermeneutiskt där syftet var att öka förståelsen för informanternas uppfattningar av hur läs- och skrivsvårigheter påverkar elevers lärande i matematik. Ödman (2003) skriver att då tolkningen relateras till forskarens förförståelse, erfarenheter, kunskaper och teoretiska perspektiv, sker en förståelsetillväxt av det empiriska materialet.

Resultat: Samtliga informanter ansåg att det fanns ett samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och deras lärande i matematik. I resultatet framkom att svårigheter med läsförståelse, avkodning och minne är faktorer som ingår i sambandet. De fem pedagogerna gjorde didaktiska val i matematikundervisningen utifrån alla elevers behov, de hade oftast inga särskilt riktade undervisningsmetoder för elever med läs- och skrivsvårigheter. Tydlig lektionsstruktur, genomgångar, laborativt arbetssätt, arbete med bildspråk och samarbete var exempel på didaktiska val som pedagogerna ansåg gynnade elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visade också på betydelsen av att arbeta med det matematiska språket på olika sätt, både med symboler och begrepp, i matematikundervisningen. Samtalet användes som ett pedagogiskt verktyg för att underlätta elevernas förståelse i matematik, men också för att ta reda på hur eleverna tänkte.