dc.contributor.author | Andersson, Gitte | |
dc.date.accessioned | 2012-10-01T11:14:10Z | |
dc.date.available | 2012-10-01T11:14:10Z | |
dc.date.issued | 2012-10-01 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/30466 | |
dc.description.abstract | Syfte:
Genom att ta del av fyra år 6-9-lärares erfarenheter och upplevelser av arbetet med åtgärdsprogram är syftet med studien att få svar på följande frågeställningar:
1. Vilka förutsättningar upplever lärarna att de har i arbetet med åtgärdsprogram, dvs rent praktiskt kunna upprätta, implementera, utvärdera och följa upp det som står i åtgärdsprogrammen?
2. På vilket sätt får lärarnas erfarenheter och upplevelser av arbetet med åtgärdsprogram konsekvenser för elever i behov av särskilt stöd?
Teori:
Det teoretiska ramverket för studien är fenomenologisk livsvärldsteori. Att utgå från denna ansats innebär att ta del av människors erfarenheter och upplevelser och försöka sätta sig in i deras livsvärld.
Metod:
Studiens empiri utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare om deras erfarenheter och upplevelser av arbetet med åtgärdsprogram. Jag utgick från en intervjuguide med öppna, halvstrukturerade frågor i syfte att ge informanterna utrymme att påverka vilka tankar och åsikter de ville uttrycka under intervjun. Med utgångspunkt i hermeneutik har jag försökt förstå och tolkat intervjupersonernas erfarenheter.
Resultat:
Intervjudeltagarna upplever att åtgärdsprogram som uppdrag är angeläget, men deras erfarenheter är att förutsättningarna för att utföra arbetet enligt skolans styrdokument inte föreligger i tillräckligt hög utsträckning. Det är i huvudsak tiden som inte räcker till, men också det faktum att det främst är klassföreståndare som ansvarar för att upprätta åtgärdsprogram försvårar processen, då flera av informanterna anser att de inte har tillräckliga kunskaper för att kunna bedöma elevers behov i ämnen de inte undervisar i. Specialpedagogen på respektive skola är en viktig person som informanterna vänder sig till för att få stöd i arbetet. Den utredning som ska ligga till grund för om ett åtgärdsprogram ska upprättas skrivs inte, vilket bl.a. får till följd att informanterna upplever att de har svårt att överblicka elevers behov. Elevs och vårdnadshavares delaktighet i arbetet är begränsad då ett färdigt förslag på åtgärdsprogram presenteras för dem. Upprättandet av åtgärdsprogram blir därmed mer ett producerande av en produkt än ett verktyg för elever i behov av särskilt stöd. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magisteruppsats | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT12-IPS-12 SPP600 | sv |
dc.subject | livsvärldsfenomenologi | sv |
dc.subject | dokumentation | sv |
dc.subject | åtgärdsprogram | sv |
dc.subject | särskilt stöd | sv |
dc.subject | styrdokument | sv |
dc.subject | specialpedagogik | sv |
dc.title | Svart på vitt. Fyra lärares erfarenheter av arbetet med åtgärdsprogram | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |