Grundkoster till äldre

Abstract

Förekomst av undernäring är inte okänt inom äldrevården i Sverige. Flera studier har visat att undernäring har ökat de senaste decennierna. Ungefär var tredje nyinkommen inom den offentliga äldrevården är undernärd eller ligger i riskzonen för undernäring samtidigt som andra studier visar att livslängden har ökat. Nya rekommendationer och riktlinjer är framtagna för att förebygga och förbättra hälsan inom äldrevården. Livsmedelverket har tagit fram tre grundkoster och de ska ge den näring och energi som varje individ behöver vid varje måltid. I studien är syftet att utifrån vård- och kökspersonalens perspektiv undersöka hur grundkosterna upplevs och hur de praktiskt hanteras i verksamheterna i relation till rekommendationer och de äldres hälsa. För att få svar på frågeställningarna valde jag att undersöka en äldrevårdverksamhet och dess måltidsverksamhet genom att studera dokument i form av kostpärmar och kostbeställningslistor. För att få bredare information intervjuades tre omvårdnadsansvariga sjuksköterskor, fyra undersköterskor/vårdbiträden och två kockar. Undersökningen visar att det finns svårigheter att tillämpa och hantera grundkosterna. Två faktorer var mer relevanta och till nackdel för ett optimalt införande av grundkosterna. Personalen anser sig inte ha fått tillräcklig kunskap avseende innebörden av grundkosterna. Vidare har sammansättning av de tre grundkosterna skapat orolighet bland vårdtagarna vid måltider då ett antal komponenter som utformar matportionen kan skilja sig åt beroende på vad man får för kost. På grund av det har vissa avdelningar uteslutit en av grundkosterna. Undersökningen handlar om ett fall och därför kan resultatet inte generaliseras. Det vore intressant att göra en större undersökning på liknande verksamheter för att se om några samband kan hittas med tanke på äldres livskvalitet och välmående.