Vad innebär bra skolmat?

Abstract

För oss kostekonomstudenter är skolmat ett aktuellt och återkommande problem. Nya regler om hur skolmat ska planeras näringsmässigt har precis har introducerats i Sverige och vi tror att denna nya lag kan ha skapat utmaningar kring att planera kosten för de ansvariga. Områden som belyses i bakgrunden är barnfetma, matvanor, rekommendationer kring kost, matsedelsplanering och skolmatens utveckling genom tiderna.

Undersökningen grundar sig på både kvalitativa och kvantitativa metoder bestående av semistrukturerade intervjuer och näringsvärdesberäkningar av matsedlar. Syftet med studien var att utforska hur en veckas skolmatsedel ser ut näringsmässigt och hur ansvariga tänker vid planeringen. Matsedlar för en vecka från fem olika områden näringsberäknas och intervjuer sker med de ansvariga matsedelsplanerama som tillhör respektive område som näringsberäknas. Intervjuerna genomförs med användning av en intervjuguide på de ansvarigas arbetsplatser.

Analysen resulterar i att vad som anses vara bra skolmat är ett genomgående tema. De viktigaste faktorerna är att maten smakar bra, att det finns stor delaktighet från både personal och skolbarn och en hög andel ekologiska livsmedel samt att logistiken i köken fungerar med dess utrustning. Undersökningen visar även att lagen kring näringsriktig skolmat följs på olika sätt i de olika områdena.