Komponentavskrivning

Abstract

Bakgrund och problem: Med de nya redovisningsreglarna som IASB har utfärdat och som började gälla för alla noterade koncerner inom EU från och med 2005, krävs det i många fall att företagen gör egna bedömningar, vilket även gör sig gällande i IAS 16 – Materiella anläggningstillgångar. I standarden finns ett tydligt krav på att komponentavskrivning ska tillämpas. Dock ger standarden inte några vidare förklaringar för hur ingående och detaljerat företagen ska bryta ner sina tillgångar. Företagen får därmed själva göra bedömningen om vad som anses vara en väsentlig del av en materiell anläggningstillgång, vilken skall skrivs av separat som en komponent. Vi anser det därmed som intressant att undersöka hur företagen hanterar den här bedömningsfrågan samt vad som driver dem i deras redovisningsval. Syfte: Uppsatsen syftar till att utreda hur företagen förhåller sig till det krav på komponentavskrivning som återfinns i IAS 16. Undersökningen ämnar undersöka hur företagen valt att bedöma vad en väsentlig del av en materiell anläggningstillgång innebär, det vill säga vad företagen identifierar som en komponent. Studien avser även att studera vilka motiv som driver företagen i redovisningen av komponenter. I studien avses inte att generalisera, utan att påvisa rådande tendenser och resonemang kring komponentavskrivning. Avgränsningar: Uppsatsen berör IAS 16 och vi har inom standarden valt att avgränsa studien till kravet på komponentavskrivning. Inom uppsatsen har vi även valt att avgränsa oss till hur svenska noterade koncerner behandlar komponentavskrivning. Metod: Studien har i huvudsak ett kvalitativt angreppssätt. Data har främst samlats in genom telefon- och personliga intervjuer. Årsredovisningsinformation har även använts i viss mån, dock har den här informationen i sig inte varit tillräcklig för analys, vilket gjorde att intervjuer var att föredra för uppsatsens problem. Resultat och slutsatser: Vi fann att företagen hanterade det faktum att kravet på komponentavskrivning innebar utrymme för egna bedömningar, genom att i många fall definiera egna kriterier på vad en komponent innebär. Vi har funnit att företagen påverkas och drivs av flertalet faktorer gällande redovisningen av komponenter, där branschpåverkan är en av de mer framträdande påverkansfaktorerna. Företagen anser vidare att den nytta som skapas för den externa användaren av den finansiella informationen är liten i relation till den kostnad som tillämpningen av kravet innebär. Förslag till vidare forskning: Vi finner det intressant om vidare forskning skulle ta upp vilka effekter som skulle uppstå om en klarare reglering fanns kring komponentavskrivningar. Om exempelvis en högre detaljeringsnivå fanns specificerad, anser vi det intressant att studera vilka effekter det skulle få för företagen samt den finansiella informationen. Det skulle även vara intressant att studera vilka effekter komponentavskrivningar i kombination med andra faktorer skulle innebära för den finansiella informationen. Faktorer som skulle vara intressanta är till exempel restvärde, liksom IAS 21- Funktionell valuta.