Bakgrundens betydelse för individens kost- och aktivitetsvanor

Abstract

Övervikt och fetma hos den vuxna befolkningen är ett växande hälsoproblem i stora delar av västvärlden. Utvecklingen i Sverige är likartad. Även bland barn och ungdomar har andelen individer med övervikt och fetma ökat mycket de senaste decennierna. Ett ökat intag av energirik mat i kombination med ett alltmer stillasittande liv är viktiga faktorer. I stora delar av befolkningen i Sverige verkar dock den stora ökningen ha stannat av och till och med minskat. Undantag från denna positiva förändring utgör vissa grupper med individer med låg socioekonomisk status. Här sker en fortsatt ökning av övervikten och fetman. Vi har ingått i ett större forskningsprojekt som genomförts samtidigt i flera länder i Europa. Projektets syfte har varit att kartlägga faktorer bakom den höga andelen barn och ungdomar med övervikt och fetma i områden med låg socioekonomisk status. Syftet med vår studie var att kartlägga vilka faktorer som ligger bakom ungdomarnas val av fysisk (in)aktivitet och kost i områden med låg socioekonomisk status. Som datainsamlingsmetod användes strukturerade fokusgruppsintervjuer som analyserades och tolkades med kvalitativ analys utifrån habitusperspektivet. Resultaten visar att ungdomarnas etniska och socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för deras kostvanor och fysiska aktivitetsnivå. Vanor och handlingsmönster går igen från föräldrar till barn. Är föräldrarna inte fysiskt aktiva utvecklar även barnen en inaktiv livsstil. Familjerna för även med sig en egen matkultur från sitt ursprungsland. I Sverige modifieras den och tyvärr är det ofta nyttiga alternativ som först byts mot mindre nyttiga, till exempel frukt byts mot söta snacks.