Hur står det till med den kommunala pensionsredovisningen?

Abstract

Bakgrund och problemställning: Stora delar av Sveriges kommuners pensionsskuld redovisas i enlighet med gällande regelverk utanför kommunernas balansräkning. Detta medför att kommunernas uppvisade soliditet blir bättre än vad den i själva verket är. Kommunernas redovisning präglas av den kommunala särarten där öppenhet är i fokus. Med denna bakgrund är det intressant att undersöka om kommunernas redovisning stämmer överrens med lagar och rekommendationer samt om den bild som kommunen ger av sin ekonomi i redovisningen är rättvisande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur pensioner redovisas, och varför, i Göteborg, Mölndal, Kungsbacka samt Kungälv kommun. Uppsatsen syftar även till att utreda hur redovisningen stämmer överrens med gällande lagar samt god redovisningssed för kommuner. Metod: Genom att studera gällande lagar och rekommendationer som berör kommunal redovisning har nödvändig kunskap erhållits för att vidare kunna genomföra intervjuer med de fyra utvalda kommunerna. Frågorna grundades på tre huvudområden, pensionsberäkning, redovisning och återlån. Svaren vi fick vid intervjuerna jämfördes sedan med den studie som genomförts av lagar och rekommendationer samt skillnader och avvikelser analyserades. Resultat och slutsats: De beräkningar som krävs för att få fram värdet på respektive undersökt kommuns pensionsskuld utförs av KPA, en extern pensionsförvaltare. Detta hjälper till att visa en rättvisande bild av kommunernas ekonomiska ställning. De undersökta kommunerna följde år 2005 lagens blandmodell men samtliga respondenter anser att den ger en missvisande bild av kommunernas ekonomi. Av denna anledning kommer Kungälv kommun att frångå modellen från och med räkenskapsår 2006 och Göteborgs kommun diskuterar att frångå den. Det är framförallt den i lagen förespråkade blandmodellen som underminerar kommunernas försök att ge en rättvisande bild av deras ekonomiska ställning. Blandmodellen är också ett stort avsteg från den för kommuner så viktiga försiktighetsprincipen. Vad gäller de upplysningar som ska ges enligt RKR 7.1 är efterlevnaden av dessa bristfälliga i kommunerna. Mölndal är den enda kommun som i sin årsredovisning upplyser om att man återlånar. Att upplysningarna är bristfälliga kan ha ett flertal förklaringar, såsom tidsbrist, svårtolkade rekommendationer och brist på sanktioner. III