Avskaffande och återinförande av ett och samma styrverktyg

Abstract

Bakgrund och problem: Företag möter idag hårdare konkurrens och en allt snabbare teknologisk utveckling och det medför att företag ställer allt högre krav på den ekonomiska styrningen. Kritikerna hävdar att den traditionella budgeten som styrverktyg inte är tillräcklig för att företaget ska kunna styra effektivt. I Sverige har den traditionella budgeten ett starkt fäste, men det finns idag en rådande trend att inte använda sig av budget. Författarna har intervjuat respondenter för fyra företag som har använt sig av budget, men avskaffat den för att använda sig av alternativa styrverktyg. Företagen har efter en tid återgått till att använda sig av budget igen. Uppsatsen fokuserar på dessa övergångsprocesser. Författarna önskar få svar på är vem/vilka som var drivande vid de båda övergångsprocesserna och om det var ett politiskt eller rationellt beslut. Författarna har tagit vid där en tidigare magisteruppsats av Linnell och Rohback (2003) slutade. I den uppsatsen framgår det att de tre företagen har genomfört de båda övergångsprocesserna. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att beskriva de båda övergångsprocesserna, från budget till ett alternativt styrverktyg och sedan processen tillbaka till budget. Det som beskrivs är de bakomliggande argumenten och om besluten är tagna på politiska eller rationella grunder. Syftet är också att förklara argumenten till varför och hur de olika övergångsprocesserna drivits igenom och hur företagens budget idag är kopplad till övriga styrverktyg. Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ undersökning som är baserad på personliga intervjuer med sju ekonomichefer eller controllers på tre företag. De medverkade företagen är ett styrt urval och intervjupersonerna valdes i första hand ut från den tidigare magisteruppsatsen av Linnell och Rohback (2003). Avgränsningar: Avgränsning sker till tre av företagen som medverkade i den tidigare magisteruppsatsen av Linnell och Rohback (2003) och författarna avgränsar sig till tiden från 1997 och fram till idag. Slutsatser: Författarna ser ett tydligt mönster i samtliga medverkade företag att det är lätt att återgå till budget i dåliga tider och/eller vid ägarbyte. Besluten om att byta styrverktyg i de båda övergångsprocesserna var samtliga politiska beslut och det fanns både väktare och förkämpar i de båda övergångsprocesserna. Budgeten anses som trygg och nödvändig då det råder osäkerhet. Argument som lades fram vid övergången till ett alternativt styrverktyg var budgetens nackdelar, såsom att den är inaktuell och kostsam. Förslag till vidare forskning: Exempel på vidare forskning är att intervjua medarbetare som satt i ledningen när besluten togs om att ändra styrverktyg. Detta för att se om besluten var politiska även i ledningen eller om dessa beslut var mer rationella.