Show simple item record

dc.contributor.authorBlom, Henrik
dc.contributor.authorEngström, Johnnie
dc.contributor.authorJakobsson, Peter
dc.date.accessioned2007-02-22T13:10:20Z
dc.date.available2007-02-22T13:10:20Z
dc.date.issued2007-02-22T13:10:20Z
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/3113
dc.description.abstractBakgrund och problem: Utvecklingen inom näringslivet har gått från att vara dominerad av tung verkstadsindustri till att bli mer tjänsteinriktad där personalens kompetens värdesätts allt högre. Många företag nämner i sin årsredovisning att personalen är deras viktigaste och största tillgång. Hittills har personalekonomisk redovisning endast återfunnits i resultaträkningen som kostnadsposter. I dagsläget finns det dock företag som kan och får redovisa sin personal i balansräkningen som en tillgång, nämligen fotbollsklubbar med professionella spelare. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför fotbollsklubbarna får redovisa sina spelare som tillgångar i balansräkningen och varför kunskapsföretag inte får göra det. Vi undersöker även om redovisningen av spelare i balansräkningen ger en rättvisande bild av klubbarnas värde. Avgränsningar: Vi avgränsar oss till tre börsnoterade fotbollsklubbar: AIK Fotboll AB, FC Köpenhamn samt Tottenham Hotspur FC. Det val vi gjort av fotbollslag grundar sig i att de alla tre är noterade vid någon börs och att de därigenom är skyldiga at följa IFRS. Då vi ska analysera hur spelare värderas kommer vi inte att ta hänsyn till de spelare som räknas som egna produkter. Metod: Vi kommer att utgå från en kvalitativ metod där vi samlar in data genom intervjuer med revisorer och ekonomiansvarig för AIK samt genom studier av årsredovisningar. Därefter ställer vi den insamlade empirin mot den teoretiska referensram som vi använder oss av. Resultat och slutsatser: Vår undersökning har gett oss en bild av hur AIK värderar och balanserar de spelarkontrakt som man förfogar över. Det är alltså inte spelarna som redovisas i balansräkningen utan den immateriella tillgången som kontraktet utgör. Just det juridiska kontraktet som binder spelaren till klubben i ett visst antal år är vad som saknas inom företagsvärlden för att ett vanligt företag ska få redovisa på samma sätt som AIK. Ett företag kan inte äga en människa och har därför inte kontrollen över sina anställda. De kan lämna företaget när de vill och därför är inte kontrollkriteriet för en tillgång uppfyllt. Förslag till vidare forskning: I vår avgränsning valde vi att inte behandla spelare som kommer från de egna leden, så kallade egna talanger eller produkter. Dessa spelare har i dagsläget inget redovisat värde i klubbarnas balansräkning eftersom man menar att de inte har något anskaffningsvärde. En undersökning om hur man bedömer ett värde av dessa spelare skulle vara intressant. Samma gäller spelare som värvas till en klubb utan anskaffningsvärde, genom den så kallade Bosman-domen. Hur ska spelare utan anskaffningsvärde få ett värde i balansräkningen?eng
dc.language.isosweeng
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalyseng
dc.relation.ispartofseries06-07-22eng
dc.titleVarför fotbollsklubbar får redovisa spelare i balansräkningeneng
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokC
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record