Konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act

Abstract

Bakgrund och problemdiskussion: Sarbanes-Oxley Act är en lag som trädde i kraft den 30 juli 2002 och är svaret på ett flertal redovisningsskandaler som skadade förtroendet för de amerikanska finansmarknaderna. Lagens syfte är att återställa investerares och andra aktörers förtroende för den amerikanska aktiemarknaden samt öka finansiella rapporters tillförlitlighet liksom att förhindra framtida företagsbedrägerier. Sarbanes Oxley Act ska uppfylla sitt syfte genom att bland annat öka insynen i publika företag, amerikanska såsom icke-amerikanska, för att på så sätt garantera att informationen i de finansiella rapporterna som lämnas till aktiemarknaden överensstämmer med verkligheten. Lagen har varit väldigt omtvistad i flera aspekter. Den del i regelverket som orsakar den tyngsta bördan samt den som är mest kostsam för företagen att implementera är lagens sektion 404. I Sverige berörs ett tiotal företag direkt av regelverket. Med denna bakgrund ställer sig författarna av denna uppsats frågan vilka konsekvenser, i uttryck av kostnader, problem och fördelar, en Sarbanes Oxley Act implementering medfört för ett svenskt företag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka konsekvenser som har blivit en följd av anpassningen till Sarbanes Oxley Act för svenska företag, samt förklara uppkomsten av dessa konsekvenser. Metod: Uppsatsens studie baseras på en kvalitativ undersökning som består av djupintervjuer med tre svenska företag samt två revisionsbyråer. Avgränsning: Författarna avgränsar sig till Sarbanes Oxley Act sektion 404 samt till svenska storföretag som är direkt påverkade av lagen. Slutdiskussion: I undersökningen har det framkommit att anpassningen till lagen har krävt mycket resurser från företagen i form av tid och pengar. De kostnader som främst associeras med Sarbanes Oxley Act är revisions- och konsultationskostnader. Även kostnader för omorganisation har uppkommit som främst förklaras av att de svenska företagen har fått anpassa sina rutiner och sitt sätt att tänka till ett amerikanskt regelverk. I och med SOX anpassningen har även problem uppstått i de svenska företagen. Det har främst varit svårt att få ner budskapet och nyttan med regelverket i organisationerna, vilket har resulterat i att ledningen mött motstånd. En naturlig förklaring till dessa konsekvenser är den kulturella aspekten. De svenska företagen har gått ifrån platta organisationer och informella arbetssätt till ett mer byråkratiskt och formellt system. Däremot har de svenska företagen hanterat dessa konsekvenser på ett fördelaktigt sätt på grund av att svenska organisationer har lätt för att anpassa sig till förändringar och ifrågasätter inte en lag. Även om SOX har varit resurskrävande har de svenska företagen kunnat bevittna fördelar genom förbättrade processer och kontroller liksom stängda kontrollgap, vilket har gett en ökad trygghet för ledningen. Detta eftersom det hindrar felaktigt handlande och gör rapporteringen av finansiella siffror mer tillförlitlig.