| dc.description.abstract | Syfte. Studiens syfte var att undersöka och belysa hur lärare vid flick-och pojkskolor i
Kalifornien resonerar och tänker kring för- och nackdelar med könssegregerad undervisning.
Undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fyra frågeställningar som ämnade integrera
perspektiv på jämställdhet, föreställningar om kön och inlärning.
Metod. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades sju lärare
vid två olika flickskolor och två olika pojkskolor, varav två skolor var konfessionella. Alla
lärare undervisade i ämnena Humanities eller Social studies (samhällsorienterade ämnen) i
årskurserna 4-6.
Resultatet visar att det fanns många likheter sinsemellan lärarna vid pojkskolorna respektive
lärarna vid flickskolorna i resonemangen kring fördelar. Man framhöll flickornas
självförtroende och pojkarnas förmåga till att uttrycka sina känslor. Vidare menade lärarna att
just dessa fördelar kan ha positiva effekter ur ett jämställdhetsperspektiv. När det kom till
bristen på social interaktion mellan könen i skolan var lärarna inte överens kring huruvida
detta var en nackdel eller ej. Några menade att det var så, medan andra menade på att barnen
får många chanser att interagera med det motsatta könet utanför skolan. Även när det kom till
hur lärarna såg på traditionella föreställningar om kön så varierade det. Min tolkning var att
det precis som i vilken annan skola som helst så lägger olika lärare mer eller mindre fokus på
att motverka traditionella könsmönster. Synen på flickors och pojkars inlärning varierade
också. Två lärare menade att skillnader finns mellan barn, inte mellan könen. Andra lärare
resonerade kring skillnader i lärstilar. Att flickor är bättre på att klara av typsika
klassrumsbeteenden framkom i resonemangen, likväl att pojkar har ett stort rörelsebehov,
vilket pojkskolorna kan tillgodose bättre än könsintegrerade skolor.
1 | sv |
