Med fokus på ämnesstudier och olikheter - en studie av konstruktionen av 2011 års lärarutbildning

Abstract

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bilden av lärarutbildning konstrueras i det direktiv (Dir. 007:103) som ligger till grund för utredningen av den lärarutbildning som startade hösten 011. För att uppfylla syftet besvaras frågorna -Vilket/vilka är lärarutbildningens huvudsakliga syfte(n) och mål? -Vad styr lärarutbildningens utformning? -Vad framställs som viktigt en lärarutbildningen? I uppsatsen används diskusanalytiska teorier för att analysera hur lärarutbildningen konstrueras. Denna teori operationaliseras med hjälp av språkvetenskapliga redskap. Dessa är faktiska yttranden, faktum och ramar, och icke-faktiska yttranden uttryckta med olika modala hjälpverb och därmed olika grad av krav. Dessutom studeras kausalitet för att se hur olika delar görs relevanta för varandra. Studien visar att faktum används för att artikulera vad lärarutbildning och en god lärare är. Lärarutbildningen ska vara ett styrverktyg för staten och ha en struktur som ger skolan den personal den behöver. Välutbildade lärare är lärare med goda ämneskunskaper samt med kunskaper i läs- skriv- och matematikinlärning samt specialpedagogik. Ramar används i materialet för att presentera brister i tidigare lärarutbildning och Högskoleverket samt Riksrevisionen är de som används som gynnande röster. Icke-faktiska yttranden uttrycks främst med deontiskt skall vilket anger en hög grad av krav. Det som krävs är skolans behov av kompetens ska styra utformningen av utbildningen samt att ämneskunskaper får ett stort fokus. Att olika inriktningar på utbildningen får olika identitet är också