| dc.description.abstract | Sammanfattning:
I Skolinspektionens kvalitetsundersökning från februari 01 togs beslut gällande hur två skolor uppnår det
demokratiska uppdraget. Skolorna ligger i olika områden, ett med hög socioekonomiskt status och ett med låg.
Skolan som har låg status har fått kritik för hur de hanterar det demokratiska uppdraget. Den andra skolan har
inte fått någon sådan kritik. För att försöka förstå varför det förhåller sig på detta sätt, har vi genomfört en
undersökning vars syfte är att jämföra hur lärare på två skolor som är belägna inom två områden med olika
socioekonomisk status arbetar med skolans demokratiska uppdrag.
Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare.
Intervjuerna genomfördes enskilt och var utformade för att få ut faktisk information, åsikter, attityder, berättelser
samt livshistorier. Det transkriberade intervjumaterialet analyserades med hjälp av meningskoncentrering i syfte
att jämföra lärares tankar och arbetssätt om det demokratiska uppdraget.
Resultatet visar att det inte finns någon likvärdighet i skolan, eftersom det existerar olika förutsättningar för
skolor och dess lärare att arbeta med det demokratiska uppdraget. En slutsats som vi drar utifrån vårt material är
att skolors sammanhållning och ledning påverkar skolors möjlighet att bedriva det demokratiska uppdraget,
vilket i sin tur påverkar elevernas förutsättningar att utveckla en god demokratisk kompetens och att bli aktiva
demokratiska medborgare. Bristen på en likvärdig skola, när det gäller skolans demokratiska uppdrag, kan på
sikt hota det demokratiska samhället, eftersom eleverna inte ges samma möjligheter att utvecklas till aktiva
demokratiska medborgare. | sv |
