| dc.description.abstract | I vår studie har vi undersökt hur man arbetar med läsningen i en mångkulturell skola kontra en homogen skola med en
majoritet av barn med svenska som modersmål. Vi har tittat på hur man som pedagog arbetar för att hjälpa eleverna att
nå målen i svenska i årskurs 3 och 5, samt hur eleverna upplever de olika arbetssätten. Vi upplever det som att arbetet
med läsningen i dagens skola blir åsidosatt och att arbetet tenderar att sakna en genomtänkt pedagogisk tanke, detta är
enligt oss problematiskt. Vår undersökning tar upp frågor om hur målen i kursplanen ska nås och hur man på bästa vis
skapar hjälpmedel för eleverna att nå dit. Vi har genomfört enkätundersökningar på eleverna för att få en bild av hur de
upplever läsning i skolan. Därefter har vi intervjuat fyra pedagoger (klasslärarna till de elever som deltog i
enkätundersökningen eleverna) om hur de jobbar med läsning och hur de anser sig nå målen i kursplanen. Enkäterna låg
till grund för intervjuerna.
Vi har kunnat se att pedagogernas och elevernas syn på läsning stämmer ganska väl överens. Pedagogernas arbetssätt
och pedagogiska grundtanke är i elevernas ögon positivt och givande. Vi har i vår litteraturgenomgång stött på
undervisning med läsning som enligt undersökarna har saknat en didaktisk medvetenhet och i vissa fall har upplevts
som lösryckt och meningslös. Detta var något vi inte upplevde under vår studie på våra specifika undersökningsskolor.
De didaktiska konsekvenserna blir att man får elever med god läsförmåga och läsförståelse, elever som kan tolka,
analysera och vara kritisk till olika texters budskap. Den didaktiska konsekvensen vi personligen fått av detta arbete är
att vi numera fått en bredare didaktisk repertoar med fler och bättre verktyg i vår läsundervisning. Vi anser att om man
inte arbetar aktivt med läsningen kan man möjligtvis få elever som får en platt och meningslös läsning och även möjliga
problem i sin kommande studiegång.
Vi har belyst vårt undersökningsresultat med det sociokulturella perspektivet det vill säga hur man som individ i en
grupp kan gynnas av ett gemensamt arbete med språket i fokus då det kommer till läsning. Under tidigare
verksamhetsförlagda utbildningsperioder har vi ibland kunnat se hur läsningen blir ett enbart individuellt enskilt arbete.
Vi ville undersöka hur läsningen i skolan förhåller sig och om man eventuellt jobbar mer sociokulturellt än vad vi har
upplevt. Det vi kom fram till var att så var fallet, man arbetade mycket med boksamtal, gruppläsning och reflekterande
läsning till vår stora glädje. | sv |
