Begreppsförståelse i bildundervisningen. Framställning, reflektion, kontext och funktion.

Abstract

Sammanfattning

Syfte, huvudfråga Syftet med studien var att undersöka hur bildlärare på det estetiska programmet i gymnasiet – Gy11, arbetar med och ser på begreppsanvändning och begreppsbildning i bildundervisningen. Vilka aspekter för begreppsanvändning och begreppsbildning anses som betydande, och vilken funktion har framställningsprocessen och reflektionen för bildandet av begrepp?

Metod och material Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie med fyra bildlärare från tre olika gymnasieskolor som arbetar på det estetiska programmets inriktning bild och formgivning. Intervjuerna har analyserats enligt hermeneutisk tolkning utifrån studiens syfte. Den teoretiska anknytningen behandlar bildämnets historia och ämneskonceptioner, vilka levt kvar genom ett så kallat görande där reflektion kring och kommunikation med bilder inte prioriterats. Vidare har teorier om begreppsbildning bearbetats, där aspekterna erfarenhet, kontext, funktion, reflektion och mening verkat som viktiga komponenter för förståelse av begrepp.

Resultat Analysen av intervjuerna skildrar ett resultat där görandet fortfarande får mest utrymme i bildundervisningen. Begreppsbildning är enligt informanterna också avhängig en förankring i det praktiska arbetet. På så vis är begreppen ingripna i en given kontext och erfarenheter liksom begreppens funktion får en betydelse. Bildämnet bör enligt lärarna fungera som ett brett ämne, där många tekniker och medier erbjuds. Emellertid förefaller det så som beskrivs, att traditionella och praktiskt baserade medel och begrepp främst behandlas. Informanterna har även svårt att föra fram vilka begrepp som bör vara centrala inom bildämnet.

Betydelse för läraryrket Lärarna beskriver vikten av att arbeta med reflektion och analys i bildundervisningen, men det nämns inte som någon huvuddel. Erfarenheter som reduceras till att enbart beröra praktik eller teori tenderar att verka i en meningslös riktning vad gäller förståelse för begrepp. Genom att i större utsträckning föra in reflektion i kombination med görandet, samt genom att skapa ett meningsfullt sammanhang där elevernas egna visuella erfarenheter och nutida medier tas tillvara, kan bildundervisningen skapa goda förutsättningar för begreppsbildning.