Språkutveckling genom musik på förskolan – med fokus på samlingen som musikalisk kontext

Abstract

Vi utgår i vårt arbete från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och syftet är att undersöka om pedagoger i förskolan aktivt använder musiken som ett verktyg i arbetet med barns språkutveckling och hur de i så fall motiverar ett sådant arbetssätt. För att ta reda på detta har tre förskollärare på två förskolor delat med sig av om och hur de arbetar med musik som verktyg för barnens språkliga utveckling. Vi har genom intervjuer med förskollärarna och observationer av samlingen på förskolorna tagit del av hur pedagogerna säger att de arbetar samt hur vi ser att de arbetar. Samtliga förskollärare vi talat med anser att det finns en koppling mellan musik och språkutveckling och att musik är ett bra verktyg i arbetet med att utveckla barnens språk. Dock arbetar de med musiken på lite olika sätt. En av förskollärarna anser att arbetet med musik måste utgå från barnens egna intressen och arbetar inte med planerade sång- och musiksamlingar medan de andra två arbetar aktivt och medvetet med musik som verktyg för språkutveckling. Som pedagog är det viktigt att ”känna sina barn” för att ha möjlighet att planera arbetet och skapa sociala kontexter som ligger inom barnens proximala utvecklingszoner för att de ska kunna utvecklas och komma vidare i sitt lärande. Här presenterar vi de tre förskollärarnas arbete med språkutveckling med utgångspunkt i samlingen som social och musikalisk kontext.