dc.contributor.author | Rehm, Anette | sv |
dc.contributor.author | Wennerstrand, Kristin | sv |
dc.date.accessioned | 2012-12-11T13:04:24Z | |
dc.date.available | 2012-12-11T13:04:24Z | |
dc.date.issued | 2010 | sv |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/31736 | |
dc.description.abstract | Syfte
Studiens syfte är att genom tidigare forskning och empiri söka teorier och metoder om hur pedagogen kan
arbeta för att stimulera barnen till skriftspråklig medvetenhet samt utveckla en stimulerande och inspirerande
skriftspråkande miljö i förskolan. Studien söker svar på innebörder i barns lärprocesser och vilken betydelse
tidig skriftspråksstimulering har för barns utveckling och lärande.
Metod
Metoden som användes var kvalitativ med redskap av intervjuer. Pedagogerna som intervjuades var sex till
antalet och är verksamma i förskolan med barn mellan ett och fem år. Fem av dem var utbildade
förskollärare och en var fritidspedagog. Pedagogerna var i åldrarna 28 till 64 år.
Resultat
När det gäller om skriftspråksstimuleringen har någon betydelse för barns lärande och utveckling svarade
samtliga att det är av stor betydelse. Det framkom att allt i förskolan skall ske på ett lekfullt sätt och att det är
vår roll som pedagoger att fånga upp situationer i vardagen att arbeta vidare med, men viktigaste är att det är
lustfyllt. Flera av pedagogerna svarade att det går fort i barnens utveckling kring skriftspråket. Alla
pedagogerna svarade att de var intresserade av skriftspråksstimulerande arbetssätt och hur man kan göra för
att barnen ska stimuleras, men resultatet visade att några engagerade sig mer än andra. De uppfattar att de är
positiva och lyssnar till vad barnen är intresserade av och följer upp barnens intresse på bästa sätt. Barnen
uppmuntras enligt pedagogerna till att skriva och läsa. Samtliga pedagoger läser varje dag för barnen samt
har tillgängligt skrivmaterial till förfogande, en verksamhet har anordnat skrivhörna för barnen i ett rum på
avdelningen och några har ateljé. Alla hade läshörna och någon variant av skriftspråkande aktivitet, vissa mer
än andra. Dramatiseringar, musiksamlingar och rim- och ramsor används av samtliga pedagoger. Dockor
används som pedagogiska verktyg hos fyra av dem. | sv |
dc.language.iso | sv | sv |
dc.subject | Skriftspråksstimulering | sv |
dc.subject | lärprocesser | sv |
dc.title | Förskolans skriftspråkliga miljö – en kvalitativ studie om hur pedagoger kan arbeta stimulerande och inspirerande för de yngre barnen | sv |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | sv |
dc.type.uppsok | M2 | sv |
dc.contributor.department | Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap | sv |
dc.type.degree | Student essay | sv |