dc.contributor.author | Jernow, Louise | |
dc.contributor.author | Prytz, Martin | |
dc.date.accessioned | 2013-01-28T13:45:30Z | |
dc.date.available | 2013-01-28T13:45:30Z | |
dc.date.issued | 2013-01-28 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/32055 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Världen genomgår för närvarande dramatiska förändringar, framförallt
finansiellt och politiskt. Som ett resultat är ekonomistyrning ett högst aktuellt ämne i dagens
svenska storföretag. Ekonomistyrning sker ofta med välkända ekonomistyrningsmodeller.
Anledningen till att företag väljer att adoptera ekonomistyrningsmodeller kan förklaras utifrån
olika teorier. Ett flertal studier visar att det är sällan ekonomistyrningsmodeller enbart sprids på
grund av att företag efterfrågar nya styrmodeller, även utbudssidan spelar en avgörande roll.
Forskare har dock indikerat att vetenskapen hade gynnats av en undersökning om spridning av
ekonomistyrningsmodeller ur ett efterfrågeperspektiv. Då det svenska företagsklimatet för
närvarande utsätts för ovannämnda omvärldsfaktorer bidrar en svensk infallsvinkel till att göra
det ytterligare intressant.
Syfte: Syftet med studien är att, ur ett efterfrågeperspektiv, undersöka vilka
ekonomistyrningsmodeller som används i svenska storföretag, hur de sprids samt deras effekt.
Vidare är syftet att komplettera den existerande forskningen genom att undersöka området ur
delvis nya infallsvinklar, till exempel genom att undersökningen utförs ur ett efterfrågeperspektiv
samt att det uteslutande är ekonomichefer på svenska storföretag som tillfrågas.
Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod, i enlighet med en deduktiv
forskningsansats. Datainsamlingen har utförts med en enkätundersökning, vilken tagit
utgångspunkt från referensramen, för att kunna besvara forskningsfrågorna.
Resultat och slutsatser: Vår studie visar att det är en kombination av styrmodeller som svenska
storföretag använder. De tre mest använda styrmodellerna är balanserat styrkort, benchmarking
samt aktivitetsbaserad kalkylering. Anmärkningsvärt är att det framkommer ett samband som
visar på att dessa tre styrmodeller ofta används tillsammans. Detta indikerar i sin tur på att det är
en mix av styrmodeller som sprids till företag. Vidare visar vår studie att efficient-choice är den
överlägset dominerande orsaken till varför företag väljer att adoptera en ny
ekonomistyrningsmodell. Detta visar att företag efterfrågar nya styrmodeller för att öka
lönsamheten i företaget. Utmärkande för vår studie är att erfarna ekonomichefer upplever att
ekonomistyrningsmodeller som använts länge i företaget bidrar positivt till dess lönsamhet. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Ekonomistyrning | sv |
dc.relation.ispartofseries | 12-13-9M | sv |
dc.subject | Ekonomistyrningsmodeller, spridning & effekt | sv |
dc.title | Spridning av ekonomistyrningsmodeller -En studie av svenska storföretag | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |