Kreditgivarens reaktioner vid nedskrivning av goodwill -En kvalitativ studie om effekter, tolkningar och signalvärde

Abstract

Den växande posten goodwill har påverkat sammansättningen av svenska företags balansräkningar. En viktig förklaring till denna utveckling är att övervärden vid förvärv inte har identifierats samtidigt som nedskrivningstakten har varit låg. För en kreditgivare torde utvecklingen vara intressant eftersom goodwill, till skillnad från andra tillgångar, inte är enskilt identifierbar. Detta kan påverka låneavtalets utformning, där en stor del av kreditgivarens och låntagarens rättigheter och skyldigheter framgår. Mot bakgrund av detta har denna uppsats undersökt hur en kreditgivare uppfattar goodwill vid kreditbeslut och hur denne reagerar på en nedskrivning av goodwill. För att uppnå syftet, en kreditgivares reaktion på nedskrivning, har tolkningar av låneavtal används för att uttrycka en kreditgivares uppfattning och reaktion. Studiens förhoppning är att bidra till en ökad förståelse av ämnesområdet som helhet och i synnerhet vilka direkta effekter, tolkningar och signalvärden en kreditgivare tillskriver en nedskrivning av goodwill. Den tidigare forskningen om kreditgivares reaktioner vid en nedskrivning av goodwill är knapphändiga. För att hantera det har utmärkande drag för kreditgivare, goodwill som tillgångsslag och relevanta moment i nedskrivningsprövningen i IAS 36 behandlats. Som hjälp för att besvara frågeställningarna har tre intervjuer med kreditgivare genomförts. Intervjuerna har visat att goodwill vid ett kreditgivningsbeslut är omgärdat av viss problematik. Detta kommer b.la. till uttryck genom att kreditgivare föredrar materiella tillgångar framför goodwill och att risken ökar om låntagaren har en stor post goodwill. Enligt författarnas mening ligger en stor del av förklaringen i de egenskaper som tillskrivs goodwill i IAS 38 och IFRS 3. Trots det visar underlaget att ingen av kreditgivarna finner det motiverat att på ett direkt sätt öka inflytandet och minska risken genom att utforma en särskild covenant som behandlar goodwill. Angående kreditgivares reaktioner har det framkommit att de direkta effekterna är att kreditgivare vill skaffa sig visshet om anledningen till nedskrivningen. Vidare har det framkommit, aningen förvånande, att en nedskrivning kan tolkas som att låntagaren är öppen om den ekonomiska situationen. Enligt författarnas mening kan det tyda på att kreditgivarna är medvetna om risken för opportunistiskt beteende vid nedskrivningsprövningen, men verkar samtidigt bedöma det som mindre troligt. Till sist har det visats att signalvärdet är beroende av anledningen till nedskrivningen. Vid ett gynnsamt förvärv är signalvärdet vid en nedskrivning mer positivt än vid den omvända situationen.