Att låta den handledde leda samtalet. Handledning med hjälp av fotoelicitering

Abstract

Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen. Dessa fotografier är utgångspunkt för handledningssamtalet. Det övergripande syftet med denna studie är att ta reda på hur tre medverkande lärarstudenter upplever och tolkar sin praktikperiod. Ett andra syfte är att undersöka huruvida fotoelicitering kan fungera i handledningssamtal och om ett samtal utifrån denna metod leder till att lärarstudenten blir mer ett aktivt subjekt. Det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, multimodalitet, fenomenologi och livsvärldsansatsen bildar den vetenskapsteoretiska inramningen. I insamling och produktion av data har jag använt mig av fotoelicitering, som i studien både är metod och studiens objekt. Metoden inbegriper deltagande observation, och deltagande samtal. Analysarbetet har sin utgångspunkt i fenomenologins livsvärldsansats. Resultatet av studier visar att studenterna med hjälp av fotoelicitering har diskuterat ett brett perspektiv på sin kommande yrkesprofession. Dikotomier mellan kropp och tanke har diskuterats, liksom tid och rum och betydelsen av desamma. Lärarexistentiella frågor och tvivel på den egna förmågan är andra fenomen som tagits upp. Studenterna visar ett metaperspektiv, och de rör sig mellan praktikbaserade, teoribaserade och etiska dilemman. Rollen som handledd förändras – kanske radikalt – när studenterna utgår från fotoelicitering. Genom metoden sätter studenten agendan för samtalet och handledaren får inta en lyssnande roll, mot vilken den handleddes berättelse speglas.