| dc.contributor.author | Andersson, Sofia | |
| dc.contributor.author | Jakobsson, Sofia | |
| dc.date.accessioned | 2013-03-08T13:26:10Z | |
| dc.date.available | 2013-03-08T13:26:10Z | |
| dc.date.issued | 2013-03-08 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/32525 | |
| dc.description | Sahlgrenska Academy
at University of Gothenburg
Department of Internal Medicine and Clinical Nutrition
Abstract
Title: Artificial sweeteners in beverage and their effect
on hunger and energy intake
Author: Sofia Andersson and Sofia Jakobsson
Supervisor: Heléne Bertéus Forslund
Examiner: Anna Winkvist
Programme: Dietician study programme, 180/240 ECTS
Type of paper: Examination paper, 15 hp
Date: April 11, 2012
Background
In 2010 the total consumption of soft drinks in Sweden was estimated to 69 litres per person and
17 % of the domestic production was estimated to consist of soft drinks sweetened with artificial
sweeteners. The effects of artificial sweeteners on hunger is not yet fully understood. It is
speculated that they might increase hunger and hence increase energy intake.
Objective
The aim was to compile the evidence regarding the effects of an intake of a beverage sweetened
with artificial sweeteners compared to sucrose on subsequent hunger and energy intake.
Search strategy
A systematic search for literature was performed in the databases PubMed and Scopus.
Selection criteria
The inclusion criteria were RCT, human studies, articles published in Swedish or English, studies
on healthy adults and studies measuring hunger with a subjective scale or energy intake. The
exclusion criteria were studies who measured energy intake under other forms than standardised
or controlled, studies without a standardised dose of the beverage and articles needed to be
ordered against payment.
Data collection and analysis
Four articles were selected and examined according to a template developed by SBU. The
evidence for each outcome was weighed together and graded according to GRADE based on a
summarised evidence form developed by the Sahlgrenska Academy.
Main results
All four articles measured subjectively rated hunger. No article showed a significant difference
after a consumption of a beverage sweetened with artificial sweeteners compared to a beverage
sweetened with sucrose. Two of the articles measured energy intake, of which one showed a
significantly higher energy intake after an intake of sucrose. The other showed the same
significant difference in women but not in men.
Conclusions
The hunger did not differ between an intake of a drink sweetened with artificial sweeteners
compared to sucrose. The total energy intake was higher after an intake of a drink sweetened with
sucrose compared to a drink sweetened with artificial sweeteners. The evidence for the both
outcomes were estimated as low. | sv |
| dc.description.abstract | Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs universitet
Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition
Sammanfattning
Titel: Artificiella sötningsmedel i dryck och dess
effekt på hungerkänslor och energiintag
Författare: Sofia Andersson och Sofia Jakobsson
Handledare: Heléne Bertéus Forslund
Examinator: Anna Winkvist
Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp
Typ av arbete: Examensarbete, 15 hp
Datum: 2012-04-11
Bakgrund
År 2010 beräknades läskkonsumtionen i Sverige till 69 liter per person och av den inhemska
läskproduktionen beräknades 17 % vara läsk sötad med artificiella sötningsmedel. Det är idag inte
helt utrett hur artificiella sötningsmedel påverkar hungern. Det spekuleras om de kan ge ökade
hungerkänslor och därmed öka energiintaget.
Syfte
Syftet var att sammanställa forskningen rörande effekterna av ett intag av dryck sötad med
artificiella sötningsmedel jämfört med sackaros på efterföljande hungerkänslor och energiintag.
Sökväg
En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och Scopus.
Urvalskriterier
Inklusionskriterierna var RCT, humanstudier, artiklar publicerade på svenska eller engelska,
studier på friska vuxna och studier som mäter hungerkänslor med en subjektiv skala eller som
mäter energiintag. Exklusionskriterierna var studier som mäter energiintag under annat än
standardiserade eller kontrollerade former, studier utan standardiserad dos av försöksdryck och
artiklar som måste beställas mot betalning.
Datainsamling och analys
Fyra artiklar valdes ut och granskades enligt en mall utarbetad av SBU. Evidensen för varje
effektmått vägdes samman och graderades enligt GRADE utifrån ett sammanfattande
evidensformulär utarbetat av Sahlgrenska Akademin.
Resultat
Alla fyra artiklar mätte subjektivt skattade hungerkänslor. Ingen av artiklarna såg någon
signifikant skillnad efter intag av dryck sötad med artificiella sötningsmedel jämfört med dryck
sötad med sackaros. Två av artiklarna mätte energiintag, varav en visade ett signifikant totalt
högre energiintag efter intag av dryck sötad med sackaros. Den andra visade samma signifikanta
skillnad hos kvinnor men inte hos män.
Slutsats
Hungerkänslorna skiljde sig inte mellan ett intag av dryck sötad med artificiella sötningsmedel
jämfört med sackaros. Det totala energiintaget var högre efter intag av dryck sötad med sackaros
jämfört med dryck sötad med artificiella sötningsmedel. Evidensstyrkan bedömdes som låg för
båda effektmåtten. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | DIA/V12 | sv |
| dc.subject | sötningsmedel hungerkänslor energiintag | sv |
| dc.title | Artificiella sötningsmedel i dryck och dess effekt på hungerkänslor och energiintag | sv |
| dc.title.alternative | En systematisk litteraturöversikt | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för medicin | swe |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg /Institute of Medicine | eng |
| dc.type.degree | Student essay | |
