Show simple item record

dc.contributor.authorSöderlind, Philip
dc.contributor.authorPersson, Mats
dc.contributor.authorCarlsson, Joakim
dc.date.accessioned2013-03-12T08:04:17Z
dc.date.available2013-03-12T08:04:17Z
dc.date.issued2013-03-12
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/32542
dc.description.abstractÅr 1991 utbröt inbördeskriget i forna Jugoslavien. Kriget pågick fram till 1995. Följderna blev många civila offer, separerade familjer och hundratusentals flyktingar. Till Sverige kom under och efter kriget flyktingar från bland annat Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien. Många av flyktingarna var kraftigt traumatiserade av kriget i hemlandet. Vår uppsats syftade till att göra en kvalitativ studie och undersöka dessa flyktingars liv idag. Syftet var att göra en studie gällande den kulturella bakgrundens påverkan på bearbetningen av traumatiska krigsupplevelser för flyktingar från forna Jugoslavien. Vi ville också undersöka vad den kulturella bakgrunden ger för konsekvenser för behandling och utformandet av stöd till denna utsatta grupp. Undersökningen syftade även till att ta reda på vilka alternativa möjligheter det finns för flyktingar att bearbeta sina traumatiska krigsupplevelser utanför den svenska vårdapparaten. Vi genomförde intervjuer med nio flyktingar från Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien, samt två psykoterapeuter från Kris- och traumaenheten i Göteborg. Samtliga nio flyktingar hade på nära håll upplevt kriget i hemlandet. Vi ställde frågor rörande deras liv i Sverige, vad för hjälp de fått i bearbetningsprocessen, hur den svenska vårdapparaten hanterat deras trauman, flyktingarnas förhållande till hemlandet och allmänna frågor gällande inbördeskriget. Psykoterapeuterna fick frågor gällande den kulturella bakgrundens påverkan på terapins utformning, synen på posttraumatiskt stressyndrom som diagnos och vilka förutsättningarna för en lyckad terapi kan vara. Resultaten visade att de flesta flyktingarna i vår studie inte hade haft långvarig kontakt med den svenska vårdapparaten. Deras kulturföreningar visade sig viktiga för bearbetningsprocessen. Det blev även tydligt att kriget fortfarande påverkade samtliga flyktingar mycket. Under intervjuerna framkom att de traumatiska krigsupplevelserna i hög grad påverkat deras relation till de andra folkgrupperna från forna Jugoslavien. Vi fick ta del av konspirationsteorier och inte minst historiska förklaringar till konflikten, vilket försvårar terapin och bearbetningen av traumat. Det blev även uppenbart att de traumatiska krigsupplevelserna påverkat ackulturationen i det svenska samhället, vilket bland annat hade resulterat i svårigheter att få jobb.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjecttrauma, PTSD, kultur, integrationsv
dc.title”Serberna säger att vi är turkar, men det är dom som är turkar”. En kvalitativ studie om flyktingskap, integration och traumasv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Social Workeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för socialt arbeteswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record