Show simple item record

dc.contributor.authorHolm, Tobias
dc.contributor.authorJohansson, Caroline
dc.date.accessioned2013-06-19T12:06:32Z
dc.date.available2013-06-19T12:06:32Z
dc.date.issued2013-06-19
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/33049
dc.description.abstractBakgrund och problem: Redovisning av immateriella tillgångar har länge varit ett omdebatterat ämne. Samhället går mot mer och mer kunskapsbaserad produktion och resurser av immateriell karaktär utgör en central roll i företagens ekonomiska situation. Forskning har visat att resurser i form av forskning och utveckling anses vara viktiga resurser och av stor betydelse för företagens tillväxt. Därför ligger denna studies fokus på redovisning av forsknings- och utvecklingsutgifter. Problematiken på detta område är främst kopplad till om utgifter för denna typ av arbete ska aktiveras i balansräkningen eller kostnadsföras i takt med att de uppkommer. Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra för användare av årsredovisningar hur svenska noterade elektronik- och maskintillverkare hanterar utgifter för forskning och utveckling i dess redovisning inom ramen för International Financial Reporting Standrards (IFRS). Frågeställning:  Hur presenteras utgifter för FoU i årsredovisningen hos svenska maskin- och elektroniktillverkare?  Hur hanteras redovisningsvalet omedelbar kostnadsföring kontra aktivering? Metod: Sex stora företag inom vald bransch har studerats. Uppsatsen är i huvudsak konstruerad med hjälp av den kvalitativa metoden. Primärdata har samlats in via direktintervjuer, telefonintervjuer samt e-postintervjuer. Utöver det har företagens hemsidor och årsredovisningar bidragit med information. Slutsats: Svenska maskin- och elektroniktillverkare har ett genomarbetat system för redovisning av utgifter för FoU. Utgifterna aktiveras när processen anses så pass långt gången att ett antal erkännandekriterier är uppfyllda. Övriga utgifter kostnadsförs direkt. Största problemet på området är att företagen använder tolkningsutrymmet på olika sätt, vilket försvårar jämförbarheten för externa redovisningsanvändare. Trots att stora summor årligen investeras i FoU-projekt, utgör utgifterna en liten del av företagets övriga verksamhet, vilket gör FoU-redovisningens påverkan på de finansiella nyckeltalen är begränsad.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesExternredovisningsv
dc.relation.ispartofseries12-13-75sv
dc.subjectImmateriella tillgångar, Årsredovisning, IFRS, IAS 38, FoU.sv
dc.titleImmateriella tillgångar -Hur svenska maskin- och elektroniktillverkare redovisar utgifter för forskning och utvecklingsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record