Show simple item record

dc.contributor.authorCajbrandt, Andreas
dc.contributor.authorJens, Dahlhielm
dc.date.accessioned2007-04-12T13:18:12Z
dc.date.available2007-04-12T13:18:12Z
dc.date.issued2007-04-12T13:18:12Z
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/3308
dc.description.abstractBakgrund och problem: I ett historiskt perspektiv har den kommunala redovisningen präglats av frivillighet. Flertalet kommuner har emellertid uppvisat svårigheter att anpassa sin verksamhet till sina ekonomiska ramar varför synsättet på den kommunala redovisningen förändrades till att gå emot att bli mer reglerad. Bland annat så infördes balanskravet, vilket koncist innebär att kommuner inte får uppvisa underskott, och som trädde i kraft från och med räkenskapsåret 2000. Samtidigt som balanskravet infördes bestämdes också att kommunernas pensionsskulder skulle redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebar att pensionsskulder intjänade före år 1998 inte längre var jämförbara med övriga skulder utan skulle istället behandlas som en ansvarsförbindelse. Konkret innebar det att en stor skuldpost i den kommunala redovisningen inte längre synliggjordes i balansräkningen. Under senare år har den demografiska utvecklingen uppvisat en trend mot att allt färre förvärvsarbetande försörjer allt fler pensionärer och andra som inte förvärvsarbetar, vidare spås denna trend förstärkas ytterligare när de stora årskullarna födda på 1940-talet går i pension. Det kommer således att bli ett allt större tryck på den kommunala kassan framöver. Med detta i åtanke uppkommer frågan: Vilken beredskap har kommuner inför detta ökande tryck? Syfte: Syftet med studien är att belysa den effekt införandet av blandmodellen har haft på den ekonomiska bild som kommunerna uppvisar. Vidare är syftet att beskriva blandmodellen utifrån ett redovisningsteoretiskt perspektiv samt att undersöka vilken planering som finns för de framtida tilltagande pensionsutbetalningarna i de kommuner som ingått i studien. Avgränsningar: Problematiken kring redovisandet av pensionsskulder omfattar även landstingen, studien kommer emellertid enbart att genomföras utifrån kommunernas utgångspunkt. Metod: Studien är baserad på undersökningar i tre kommuner där målsättningen har varit att varje enskilt fall skall tillföra något till studien. Man skulle därmed kunna karaktärisera detta som en fallstudie. Studien har främst varit baserad på intervjuer med respektive kommuns ekonomichef. Analys och slutdiskussion: Blandmodellen kan anses strida mot flera av de övergripande redovisningsprinciperna såsom exempelvis försiktighetsprincipen. De tre kommunerna som ingått i studien har samtliga olika strategier för att möta de ökande pensionsutbetalningarna. Vad som kan framföras i sammanhanget är att det är främst under de senaste två åren som man har börjat diskutera frågan på allvar. Vad som är genomgående för samtliga kommuner är att de väljer en ”intern” lösning när det kommer till frågan hur pensionsskulden skall behandlas. Det är således ingen av kommunerna som avsätter medel till exempelvis ett försäkringsbolag. Man motiverar detta främst med kostnadsmässiga besparingar.eng
dc.language.isosweeng
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalyseng
dc.relation.ispartofseries06-07-78eng
dc.titleBlandmodellen En studie av en kommunal redovisningsmetodeng
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokC
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record