Basel III - Likviditetsregleringarnas påverkan på Svenska Sparbanker i Västra Götaland
Abstract
Introduktion: Denna uppsats kommer att behandla de nya likviditetskrav i Basel III som banker ska implementera i sin verksamhet. . Detta ämne är intressant att utforska på grund av bankernas starka ställning i ekonomin, där de fyller viktiga funktioner i samhällsekonomin och således alltid är aktuella och viktiga att granska. Anledningen till att vi har valt att närma oss detta område är för att det inte är tillräckligt utforskat på denna punkt, framförallt inte i Sverige, och grunden till det ligger i att Basel III är ett nytt regelverk som är ett direkt resultat av de senaste årens finansiella kriser runt om i världen. Syfte: Syftet med denna rapport är att granska likviditetsregleringarnas påverkan svenska sparbankers verksamhet och vilken effekt de nya regleringarna kommer ha på sparbankernas lönsamhet. Avgränsning: Denna studie har avgränsats till fyra utvalda sparbanker hemmahörande i västra Götaland, varvid huvudfokus legat på att se likviditetsregleringarnas effekt i Basel III. Metod: Denna studie har valts att göras utifrån en kvalitativ studie med personliga intervjuer som ansats. Valet av kvalitativ studie baserades på att Basel III är ett nytt regelverk och implementeringen av regelverket påbörjas under 2013. Med hjälp av en kvalitativ studie kan studien gå ner på djupet genom att intervjua respondenter som bl.a. arbetar med att implementera Basel III regelverket, och på så vis komma nära fenomenet. Analys: Analysen av den insamlade empirin visar på att de tillfrågade sparbankerna i mångt och mycket har ett likartat resonemang vad gäller dessa frågor. Alla sparbanker säger sig vara i god likvid situation för tillfället och den allmänna uppfattningen kring likviditetsregleringarna och Baselregelverket, i stort, är väldigt överensstämmande. Det som kan ses med det nya regelverket, och också ett av de problemen som Lars Söderlund (FI) verkligen belyser, är att sparbankerna i sitt förhållande till Basel III måste minska på sin exponering mot Swedbank då man inte har rätt att tillgodoräkna sig sina innehav hos annan bank. Här har sparbankerna ett viktigt problem att brottas med, då sparbankerna heller inte har rätt att deponera tillgångar i centralbank vilket komplicerar deras likvida strukturering till skillnad mot storbankerna som har rätt att ha depositioner i centralbanken. Slutsats: Ett stort problem med det nya Baselregelverket är att det inte är anpassat efter sparbankernas affärsmodell, utan är utvecklat för att appliceras på stora banker. Reglerna innebär att banker kommer behöva lägga mer tid på administration för att kunna följa de nya åtaganden som ställs. Det nya LCR-måttet kommer att innebära att sparbankernas tillgångar i Swedbank (som kan ses som deras centralbank) inte längre kommer klassas som säkra tillgångar eftersom Swedbank inte räknas som centralbank. Detta innebär att sparbankernas tillgångar i Swedbank kommer att behöva flyttas om för att få räknas in i likviditetsreserven. De nya placeringarna måste till stor del bestå av statspapper, vilka har lägre avkastning än nuvarande placeringarna, detta med ett lönsamhetstapp som följd. Notifikation: Vi rekommenderar läsaren av denna rapport att läsa igenom Bilaga 1 där det kortfattat står om den förändring av LCR-måttet som genomfördes den 7/1-2012. Detta har stor påverkan på resultatet av denna rapport då LCR-måttet fått betydande förändringar.
Degree
Student essay
View/ Open
Date
2013-06-28Author
Kansbod, Mathias
Trygged, Emil
Series/Report no.
Industriell och finansiell ekonomi
12/13:5
Language
swe