Visa enkel post

dc.contributor.authorLindberg, Julia
dc.contributor.authorFranzén, Sophia
dc.date.accessioned2013-07-04T11:35:16Z
dc.date.available2013-07-04T11:35:16Z
dc.date.issued2013-07-04
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/33393
dc.description.abstractEn fond för landsbygdsutveckling inom Europeiska Unionen skapades 2007 då landsbygdsområdena inom Europa stod inför många utmaningar, såsom hållbarhet, tillväxt och arbetstillfällen, men samtidigt sågs att en potential fanns i områdena. Studien syftar till att undersöka hur två typer av stöd ur fonden för landsbygdsut-veckling påverkat företag som mottagit dessa, antingen projektstöd eller investe-ringsstöd. Projektstöd betalas oftast ut till en grupp individer eller organisationer som tillsammans driver ett projekt där nyttan når fler än denna grupp. Investeringsstöd är en form av företagsstöd som går direkt till näringsidkaren som ska genomföra inve-steringen. Studien har genomförts genom telefonintervjuer med semistrukturerade in-tervjufrågor där 11 företag och en markägare deltagit. Då hållbar tillväxt är ett av de övergripande målen för det svenska landsbygdsprogrammet bygger den teoretiska re-ferensramen på en modell för hållbar tillväxt där samspelet mellan ekonomiska-, so-ciala- och miljöaspekter är nödvändigt, och hållbarhet måste uppnås inom alla tre aspekter. Intervjuerna visade att företag som mottagit investeringsstöd har investerat i maskiner, främst mjölkningsrobotar. Många har kunnat expandera sina verksamheter och även anställt fler. Omsättning och resultat har påverkats positivt, liksom många sociala aspekter som hälsa och livskvalité. Miljöpåverkan har dock inte varit stor. De som mottagit projektstöd har i projektgrupperna restaurerat oanvänd betesmark och genom projektet har företag kunnat skaffa fler nötdjur eller fått mer arbete genom re-staureringar. Detta har gett positiva effekter på företagens ekonomi genom ökade in-täkter och expanderade verksamheter, vissa nyanställningar har skett. Samhället har kunnat nyttja dessa nu vackra, tillgängliga ytor och även djur- och växtliv har påver-kats positivt. De positiva ekonomiska aspekterna, speciellt produktivitet, har varit tydligare hos de företag som fått investeringsstöd, medan miljöaspekterna varit mycket mer framträdande hos de som fått projektstöd. En ökad produktivitet är av högsta vikt för en långsiktig ekonomiskt tillväxt, men då även miljömål är viktiga inom landsbygdsprogrammet så saknas dessa effekter något. Båda stödformer visar på konkret och viktig förändring hos både företag och samhälle, men på ovanstående punkter borde förbättring ske för att nå en hållbar tillväxt på landsbygden.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesEkonomistyrningsv
dc.relation.ispartofseries12-13-88sv
dc.titleLandsbygdsutveckling –hållbar tillväxt genom investeringsstöd och projektstödsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post