dc.contributor.author | Lindkvist, Stefan | |
dc.date.accessioned | 2007-04-24T11:43:13Z | |
dc.date.available | 2007-04-24T11:43:13Z | |
dc.date.issued | 2007-04-24T11:43:13Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/3341 | |
dc.description.abstract | Bakgrund, syfte och studiens förlopp: Företag har länge eftersträvat att öka såväl sin inre
som yttre effektivitet men även försökt få en god överblick och goda beslutsunderlag
gällande verksamhetens olika områden. Under de senaste decennierna har utvecklingen inneburit
att bland annat balanserat styrkort och ERP-lösningar funnits att tillgå. Nästa generation
i utvecklingen inom beslutsstöd och verksamhetsstyrning anses av många vara konceptet
Corporate Performance Management (CPM). Enligt konsult- och analysföretaget Gartner,
tillika innovatören, definieras CPM som ett helhetskoncept för integrerad användning av
metoder, nyckeltal, processer och system för att styra och övervaka företagets verksamhet.
Retoriskt hävdas även att CPM skall ge strategiska fördelar. Studiens tänkta syfte var således
att beskriva innebörden av CPM och dess strategiska fördelar samt att påvisa huruvida det
förelåg en strategisk fördel att anamma CPM. Utöver att konceptet ansågs ligga i framkant av
utvecklingen skulle det visa sig att området dessutom knappt blivit vetenskapligt behandlat.
Båda dessa aspekter påkallade författarens nyfikenhet och vilja att med en explorativ ansats
försöka undersöka det hela. Det skulle senare, efter många svårigheter längs vägen, visa sig
att kartan inte överstämde med verkligheten och att närmast samtliga respondenter hade
bristfällig förståelse för CPM. Det medförde i sin tur att det blev omöjligt att uppfylla syftet
om huruvida användandet av CPM innebar strategiska fördelar. Författaren tvingades att byta
fokus och istället försöka förklara förståelsen kring innovationen CPM samt de olika
aktörernas roller och deras agerande under studiens svårhanterliga förlopp. Uppsatsen skulle
därmed inte komma att utvecklas till en uppsats av traditionell karaktär. Den explorativa
ansatsen skulle visa sig användbar samtidigt som den skulle få en djupare innebörd för
författaren under studiens förlopp. Förhoppningsvis kan erfarenheterna från denna studie
även ligga till grund för framtida forskare att försöka förstå CPM men samtidigt varsamt
hantera föreställningarna gällande CPM och de aktörer som hanterar konceptet.
Avgränsningar: Studien behandlar inte huruvida de undersökta respondentföretagens strategier
är de rätta, eller om och hur företagens mål uppnås. Studien fördjupar sig heller inte i
implementeringen, den teknologiska infrastrukturen eller det praktiska bruket av CPM
Metod: Studien har en explorativ ansats och en kvalitativ metod. Samtal genomfördes med
tre konsulter som författaren på egen hand sökt upp, samt sex respondentföretag författaren
blivit hänvisad till av affärssystemleverantörer. Leverantörerna ombads välja ut respondenter
vid kundföretag som anammat CPM och som dessutom hade erhållit strategiska
fördelar utav det. Det empiriska materialet i form av svar från samtalen kom sedan att sammanfattas
samt analyseras utifrån såväl författarens referensram som respondenternas referensram
för att finna gemensamma drag beträffande förståelsen av CPM. Avslutningsvis förs
II
en diskussion där studiens slutsatser presenteras samt att författaren ger ett antal råd till de
konsulter, leverantörer och potentiella kundföretag som skall hantera ärenden gällande CPM.
Slutsatser: Konceptet CPM anses vara mycket betydelsefullt för framtiden men det har idag
inte fått den spridning som Gartner retoriskt hävdar. Konsulter och leverantörer har
svårigheter att förmedla konceptets innebörd och dess nytta för sina kunder. Respondenterna
uppvisar därför en bristfällig förståelse gällande CPM och verkar samtidigt förhållandevis
tillfreds med de metoder, nyckeltal, processer och system som idag används. Huruvida CPM
verkligen är något nytt råder det delade meningar om men att lyckas integrera allt för att i
framtiden uppnå en högre inre och yttre effektivitet samt strategiska fördelar tilltalar flertalet
respondenter.
Förslag till fortsatt forskning: Företa fallstudie hos företag som de facto har anammat
CPM, enligt Gartners definition, och undersöka huruvida de erhållit operationella och/eller
strategiska fördelar. Ett annat förslag är att undersöka hur tillämpandet av CPM har påverkat
olika hierarkiska nivåer i ett eller ett flertal företag. Ytterligare ett förslag till fortsatt
forskning är att studera den nyckelroll som Gartner har och deras tillvägagångssätt att såväl
konceptualisera sina idéer som att sprida sina analyser och innovationer. | eng |
dc.language.iso | swe | eng |
dc.relation.ispartofseries | Ekonomistyrning | eng |
dc.relation.ispartofseries | 06-07-74M | eng |
dc.subject | Strategi, helhetssyn, helhetskoncept, ekonomistyrning, Corporate Performance | eng |
dc.title | Corporate Performance Management | eng |
dc.title.alternative | En innovation kunderna inte förstår | eng |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | D | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.type.degree | Student essay | |