Kapitalstruktur i svenska aktiebolag –En kvantitativ studie om olika faktorers påverkan på företagens kapitalstruktur

Abstract

Bakgrund och Problem: Att starta företag idag kräver kapital, antingen i form av sparade pengar eller genom hjälp av riskkapitalister alternativt företag som lånar ut pengar till privatpersoner som vill starta företag. När nya investeringsmöjligheter därefter skall finansieras uppstår frågan om dessa skall finansieras med internt eller externt kapital. Detta leder in på forskningen om kapitalstruktur, vilket idag är ett väldigt omfattande område. Ett antal tidigare studier presenteras som antyder vilka faktorer som påverkar ett företags val av kapitalstruktur, dessa faktorer kan till exempel vara branschtillhörighet, risk, lönsamhet, tillväxt, tillgångsstruktur och storlek. Att vara ett noterat företag i Sverige ställer krav på företagen, men presenterar även nya möjligheter till finansiering. Syfte: Studiens syfte är att analysera utvalda faktorers påverkan på skuldsättningsgraden hos svenska aktiebolag. Vidare är syftet att se om utvalda faktorer skiljer sig åt mellan noterade och onoterade aktiebolag samt vilken bransch företagen tillhör. Metod: Studien har genomförts genom en kvantitativ studie på 3 138 företags årsredovisningar i nio olika branscher under perioden 2005-2011. Siffror är hämtade från totalt 21 966 årsredovisningar, vilket legat till grund för statistiska beräkningar med hjälp utav det statistiska programmet SPSS. Resultat och Slutsatser: Resultatet i studien tyder på att två utvalda faktorer har ett statistiskt signifikant samband med skuldsättningsgraden. Vidare skiljer sig de utvalda faktorerna åt mellan branscherna som undersöks. Studien bekräftar tidigare forskning i den aspekten att det kan finnas fler variabler som förklarar skuldsättningsgrad. Förslag till vidare forskning: Författarna finner det framförallt intressant att utföra en kvalitativ studie kring hur noterade och onoterade företag inom en bransch ser på den långsiktiga kapitalstrukturen vilket skulle fånga upp teoretiska aspekter. Ett sista förslag på vidare forskning skulle vara att använda sig av fler variabler i regressionsmodellen för att försöka förklara skuldsättningsgraden.