Kan trovärdighet köpas för pengar? –En studie i vilka värden en revisor skapar för ett företag

Abstract

Bakgrund och problemdiskussion: Under 2000-talet pågick en diskussion beträffande att vi i Sverige, i likhet med andra länder i Europa, skulle avskaffa revisionsplikten. Ordet revision har sitt ursprung i det latinska ordet revi´sio som betyder återseende. Detta kan förklara innebörden av vad en revision är, det vill säga en granskning i efterhand av ett företags redovisning och förvaltning. Utredningen resulterade slutligen i en ny lag som trädde i kraft år 2010. Resultatet blev en kompromiss där revisionsplikten avskaffades för cirka 70 procent av de svenska aktiebolagen. Förändringen av marknaden för revisionstjänsten innebär att revisionsbyråerna måste inta en mer marknadsorienterad position och lyssna på vad marknaden efterfrågar. Revisorerna står alltså inför en utmaning där de måste förmedla deras tjänster inte enbart är en kostnad, utan något som skapar ett värde för företaget. Statistik pekar på att fler och fler bolag väljer att avskaffa revisorn, vilket ger ytterligare stöd för den utmaning som revisionsbyråerna står inför. Därför är det av relevans att undersöka vilka värden en revisor kan tillföra ett företag, vilket skulle ge kunskap om hur revisionsbyråer skall paketera och förmedla sina tjänster för att anpassa sig till de förändrade förhållandena på marknaden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka värden en revisor skapar för företaget sett ur olika intressenters perspektiv mot bakgrund av den avskaffade revisionsplikten för små företag. Intressenterna i denna studie representeras av företag, revisionsbyråer, banker och den svenska skattemyndigheten. Metod: Problemet studeras genom en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomförs med totalt 10 respondenter fördelat jämnt mellan intressentgrupperna, förutom Skatteverket där endast en intervju genomförs. Detta för att erhålla en nyanserad bild av det undersöka fenomenet. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av den valde teoretiska referensramen för att utreda om resultatet kan stödjas av vetenskapliga teorier och tidigare forskning. Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar på att kompetens, trovärdighet, legitimitet och rådgivning är de värden som samtliga intressentgrupper lyfter fram. Även samtliga respondenter inom respektive intressentgrupp lyfter, oberoende av varandra, fram just dessa fyra värden. Slutsatsen som kan dras från detta är att det är stor sannolikhet att dessa värden är någonting som ett företag som anlitar en revisor faktiskt förväntas kunna erhålla. Av resultatet framgår det även att samtliga intressentgrupper har en positiv syn på avskaffandet av revisionsplikten. Företagen och bankerna anser sig inte ha påverkats alls av avregleringen, medan en liten påverkan har kunnat identifieras hos revisionsbyråerna och Skatteverket. 3 Förslag till vidare forskning:  I vilken fas uppstår behovet av en revisor? Eftersom det är många nystartade bolag som idag inte väljer att inte anlita en revisor är det av intresse att utreda när dessa bolag kommer till en nivå där en revisor kommer att efterfrågas.  Hur går revisorns ökade betydelse som rådgivare ihop med hotet om självgranskning? En bakgrund till detta kan vara debatten inom EU där ett förslag om totalförbud mot rådgivning lyftes fram.  Existerar det ett förväntningsgap mellan revisionsbyråer och kunder? Hur ser detta i så fall ut?  En fallstudie om revisorns värde i organisationen. Finns det någon skillnad mellan olika nivåer och avdelningar? Till vilken instans i organisationen är det lämpligast för revisorn att lämna sin offert?  Kommer gränsvärdena att höjas i framtiden? Går vi mot en total frigörelse av revisionen?