Att vara någon - En kvalitativ studie om att leva med och lämna en kriminell livsstil

Abstract

Syftet med studien var att beskriva och söka förståelse för vad som medverkar till att personer lever med och lämnar en kriminell livsstil samt hur identiteten förändras i förhållande till detta. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer, innehållande narrativa inslag, med fyra informanter från kamratföreningen KRIS. För att förstå vår empiri använde vi oss av det salutogena synsättet, symbolisk interaktionism och kontrollteorier. Resultatet visade att våra informanter främst stannade kvar i det kriminella sammanhanget på grund av drogmissbruk, men även på grund av känslor av spänning och tillhörighet. Att normalisera sitt beteende och bygga upp en fasad var verksamt för våra informanter för att stanna kvar i kriminalitet. De faktorer som bidrog till att vilja lämna var känslor av rädsla, bristande kontroll samt att de tröttnade på livet i kriminalitet. Informanterna lyckades slutligen lämna kriminaliteten med hjälp av deras egen motivation kombinerat med stöd från andra. Resultatet visade vidare att våra informanter behöver skapa strategier, mening och framtidstro i tillvaron för att förhindra ett framtida återfall samt hitta metoder för att hantera känslor. I studien kom vi fram till att det är möjligt att känna en känsla av meningsfullhet, och därmed en känsla av sammanhang, även i en destruktiv livsstil, vilket vi menar att kriminalitet inte sällan ses som. Andra slutsatser vi drog var att lämnandet av den kriminella livsstilen är en lång och fortgående process som informanterna ännu befinner sig i. En av flera viktiga faktorer de behöver för att fortsätta fullborda lämnandet, är att hantera känslor på ett konstruktivt sätt och att bygga upp en identitet som är oförenlig med kriminalitet