Ideal och verklighet - en undersökning om pedagogers syn på inkludering

Abstract

Vi har under vår utbildning fått se exempel på olika inställningar till inkludering och exkludering. Vi anser att en lärares uppgift är att se till vad som är bäst för varje enskild elev, vilket gör det svårt att veta hur man som lärare ska förhålla sig till inkludering och exkludering. Svårigheten är att veta vad som blir bäst för varje enskild elev, utifrån dess behov. Vi kände att vi inte själva visste vad vi hade för åsikter om inkludering, men att det vore intressant att ta reda på vad yrkesverksamma lärare tycker. Därför har syftet med vår studie varit att undersöka vad pedagoger tycker om inkludering av de barn som är i behov av särskilt stöd. Detta har vi sedan kopplat till ett historiskt perspektiv. För att undersöka vilken inställning pedagogerna har använde vi oss av samtalsintervjuer. Utöver detta material har vi även tagit del av litteratur inom ämnet, samt studerat skollagen och läroplanerna. Vårt resultat visar att det som är positivt med inkludering är kopplat till sociala aspekter och ideal kring människosyn. Det negativa handlar bland annat om brist på resurser vilket gör det svårt att realisera idealen i verkligheten. Pedagogerna talade även om svårigheterna att anpassa undervisningen till varje elev, samtidigt som de inte var säkra på att ett inkluderande arbetssätt var det som alla barn mår bäst av. Hur man ser på inkludering är av vikt då det handlar om synen på barn och utbildningens utformning. Att ta reda på hur pedagogernas inställning och attityder ser ut när det rör sig om inkludering är värdefullt då dessa direkt påverkar elevernas undervisningssituation i skolan. Samtidigt är det viktigt att se till vilket stöd och vilka förutsättningar lärarna anser sig få i yrket, då detta kan påverka deras inställning till inkludering.