| dc.description.abstract | Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lä-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (ämnesdiskurser m.m.), och deras inne-hållande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstående relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhällsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstå hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som står för upprätthållandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvärdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) går ut på att reproducera sam-hällsvillkoren. Detta har undersökts genom deltagande observationer i specifika delar av den specifika skolans praktik och genom analys av det registrerade underlaget.
De grundteorier som utgör den teoretiska ramen och som analysen av resultatet bygger på hämtas från Bernsteins klassifikationsteorier och från hans teorier om strukturen av den pedagogiska diskursen. För att underbygga de teorierna har Bourdieus teorier om habitus, fält och symboliskt våld samt Faircloughs diskursteorier kompletterat teoriramen. En referens till tidigare forskning och teorier om skolans funktion i samhället, bland annat genom referens till några framträdande franska och tyska sociologer och filosofer, har gjorts i syfte att bättre för-stå skolans funktion i samhället.
Resultatet visar att den pedagogiska praktik som i regel står för skapandet av förutsätt-ningar i syfte att främja elevernas lärande inom ett specifikt undervisningsupplägg, och inom ramarna för skolans pedagogiska verksamhet, också står för upprätthållandet och reprodukt-ionen av relationerna mellan dess olika agenter. Detta sker genom den kommunikation som förmedlar koder med innehållande makt- och kontrollprinciper som förmedlas av lärarna och pedagogerna och som förvärvs av eleverna, vilket genererar hierarkiska maktförhållanden.
I relation till skolans uppdrag, så som det definieras av läroplanen, har studien även re-flekterat kring definitionen av uppdragets olika dimensioner, såsom den demokratiska di-mensionen, likvärdighetsdimensionen och dimensionen av individens finnande av egenart i samhället. Att diskutera och reflektera kring det kan vara en viktig förutsättning för att de verksamma inom skolan bättre ska kunna förstå sin roll och sin funktion inom uppdragets ramar.
Studiens resultat bygger på underlag hämtat från delar av en specifik skolas pedagogiska diskursiva praktik och generaliseringen eller tillämpligheten av det i större sammanhang kan därför diskuteras. Storskaliga undersökningar kan därför behövas i syfte att kunna dra mer generella slutsatser. | sv |
