Interaktionens betydelse i distansutbildning. Studenternas upplevelse av interaktionsdimensioners påverkan av sammankomster i en distansutbildning

Abstract

Avsikten med denna studie har varit att belysa fysiska sammankomsters betydelse för interaktion inom en kurs. Mer specifikt är syftet att belysa studentens uppfattning om hur sammankomster påverkar och påverkas av interaktionen. Detta undersöks genom följande problemformuleringar. Vad påverkar studentens uppfattning om sammankomsterna? Vilken/vilka interaktionsdimensioner inverkar på de faktorer som påverkar studentens uppfattning om sammankomsterna? Vilken/vilka interaktionsdimensioner påverkas av studentens uppfattning om sammankomsterna? Studien genomförs med blandade metoder. Kvalitativa data samlades in genom en Delphiestudie och kvantitativa data via en webbenkät riktade till studenter läsandes inom utbildningsformerna campus, distans med sammankomster, distans med IT‑ stöd. Utifrån Wagners (1994) tre typer av interaktion och Anderssons (2003) interaktionsdimensioner analyserades det kvantitativa resultatet med korstabeller, Chronbach´s alpha, Pearsons korrelation samt regressionsanalys. Materialet från Delphiegruppen analyserades med utgångspunkt från kategorier, nyckelord, teman och mönster. Ett omfångsrikt resultat ger en god förståelse för vad som påverkar uppfattningen om fysiska sammankomsterna samt vilka interaktioner som påverkar och påverkas. Studien finner att den faktor som främst påverkar åsikten om sammankomsterna är den sociala dimensionen liksom interaktionen med läraren. Mest påverkad av sammankomsterna är interaktionen mellan student och lärare. En intressant del av resultat är att de studenter som läser på distans har en väldigt hög ansvarskänsla gentemot både sin lärare och sina studiekamrater i förhållande till studenterna i de andra utbildningsformerna som är del av studien.