Visa enkel post

dc.contributor.authorEnström, Ingegerd
dc.date.accessioned2013-10-24T12:04:47Z
dc.date.available2013-10-24T12:04:47Z
dc.date.issued2013-10
dc.identifier.issn1401-5919
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/34261
dc.description.abstractNumera poängteras allt oftare den starka koppling som finns mellan ordkunskap och ämneskunskaper, att brister i ordförrådet i hög grad påverkar andraspråkselevers möjligheter att tillägna sig kunskap i skolans olika ämnen. En central fråga är om de insikter som senare tids andraspråksforskning har bidragit med verkligen har nått ut till lärare ute i skolorna. Vilken kompetens inom detta område har lärare i allmänhet? Är det fortfarande så att medvetenheten om olika syntaktiska, morfologiska och fonologiska svårigheter i svenskan är större än om de lexikaliskt-semantiska? Vad krävs för att lärare ska kunna bedriva en effektiv ordkunskapsundervisning? Denna undersökning bygger på inlämningsuppgifter från cirka 80 deltagare i den fristående grundkursen i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. En majoritet av deltagarna har en lärarutbildning av något slag och drygt en tredjedel undervisar redan i svenska som andraspråk på olika nivåer inom skolväsendet utan att ha formell behörighet Det främsta syftet med undersökningen är att kartlägga vilka av de under grundkursen förvärvade, men tidigare okända, kunskaperna om ordförråd och ordinlärning som deltagarna anser har varit mest intresseväckande och speciellt nyttiga och användbara i den egna undervisningen. Avsikten är att kunna visa på vilka förutsättningar lärare i svenska som andraspråk har att bedriva en effektiv vokabulärundervisning och att belysa vilka behov som finns och vilken ytterligare ämneskunskap som bör eftersträvas. Resultatet ger vid handen att det framför allt är tre olika mycket centrala ämnesområden som identifierades av deltagarna, nämligen de olika betydelserelationer som kan förekomma mellan ord, svensk ordbildningslära och olika typer av ordkombinationer. Av inlämningsuppgifterna att döma kommer den kunskap som deltagarna vunnit inom dessa områden att få stort genomslag i den egna undervisningen. Många uttrycker också tydlig besvikelse över att de i samband med tidigare språkstudier inte fått ta del av dessa lärdomar. Den slutsats som kan dras är att den lexikaliska aspekten bör få ett större fokus i lärarutbildningen. Dessutom kan inte heller verksamma lärare som har en adekvat utbildning i svenska som andraspråk förutsättas ha tillräcklig kunskap inom området. Det förefaller troligt att det överlag finns ett stort behov av kompetensutveckling av lärare, först och främst naturligtvis av dem som undervisar i svenska som andraspråk, men även av alla andra lärare som har flerspråkiga elever i sina klassrum. En fördjupad kunskap inom området torde i förlängningen också kunna leda till att även läromedelsförfattare på ett bättre sätt kan åskåliggöra hur man kan arbeta med ord på ett mer metodiskt, systematiskt och effektivt sätt.sv
dc.format.extent55sv
dc.language.isoswesv
dc.publisherinstitutionen för svenska språket, Göteborgs universitetsv
dc.relation.ispartofseriesGU-ISSsv
dc.relation.ispartofseries2013-05sv
dc.subjectSvenska som andraspråksv
dc.subjectordinlärningsv
dc.subjectordkunskapsundervisningsv
dc.subjectlärarutbildningsv
dc.titleAtt undervisa om ord. En studie av lärares behov, förutsättningar och kunskapsutveckling.sv
dc.typeTextsv
dc.type.svepreportsv


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post