Skeppsbron: En väg mot ett mer integrerat hållbarhets- och klimatanpassningsarbete i Göteborg?

Abstract

Att vi går en värld till mötes som blir mer och mer påverkad av klimatförändringarna är ingen nyhet. I vilken takt eller exakt vilka effekter dessa förändringar kommer att leda till, är osäkra. För att minska konsekvenserna av klimatförändringarna har fokus hitintills, världen över, legat på att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Under de senaste åren har dock forskare insett att det blir allt viktigare att även anpassa områden till klimatförändringarnas effekter. Klimatanpassning är extra viktigt i kuststäder, som är särskilt utsatta för havsnivåhöjningar och där även stora socio-ekonomiska värden är samlade. Samtidigt som anpassning får allt mer utrymme inom forskning och planering fortsätter arbetet med att göra städer mer hållbara inför framtiden. För att skapa en klimatanpassning som är hållbar över tid behöver dessa båda arbetsområden och målsättningar integreras. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad en sådan integrering sker i Göteborg idag. Detta görs genom en fallstudie av projektet ”Skeppsbron – ny mötesplats vid älven”. För att kunna utreda graden av integrering undersöks vilken uppfattning som finns kring hållbar utveckling i projektet samt vilken roll klimatförändringar har spelat under projektets gång. För att svara på uppsatsens frågeställningar används en s.k. convergent parallel design där två olika kvalitativa metoder har använts parallellt, dokumentanalys och semistrukturerade samtalsintervjuer. Dokumentanalysen görs på såväl styrande dokument för Göteborgs Stad, såsom budget och översiktsplan, samt kvalitetsprogrammet för Skeppsbron. Intervjuerna har genomförts med relevanta personer som på ett eller annat sätt varit delaktiga i projektet kring Skeppsbron – ny mötesplats vid älven. Studien visar att klimatanpassning integreras med hållbar utveckling på ett översiktligt plan i Göteborg idag, men arbetet skulle behöva konkretiseras och utvecklas ytterligare. Att beskriva vilka strategier som kan användas och sedan sprida dessa till flera delar av Göteborgs Stads verksamheter och nivåer är nödvändigt för att ytterligare integrera anpassning och hållbar utveckling. Det krävs också tydligare kopplingar mellan anpassningsstrategiernas påverkan på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet för att Göteborgs Stad i framtiden inte ska ångra genomförd anpassning.