Lagerplaceringsstrategier och förändringar i utförda fordonskilometer - en longitudinell studie över sportbranschen i Sverige

Abstract

Föreliggande uppsats baseras på en undersökning av de tre största aktörerna (Team Sportia, Stadium och Intersport1) i den svenska sportbranschen. Syftet var att studera förändringar i lagerlokalisering över tid samt dess påverkan på trafikarbetet. Det ligger i företags intresse att granska hur antalet utförda fordonskilometer kan minska då transportkostnader utgör en stor del (40 %) av de totala logistikkostnaderna hos företag (McKinnon, Browne och Whiteing, 2012). Genom att studera förändringen av lager över tid i en bransch kan en förståelse skapas över hur företag agerar och huruvida en svensk bransch följer teorier och mönster som kunnat identifieras vid lagerlokaliseringsförändringar i andra länder. Alla företagen vi har studerat har ökat graden av centralisering över tid. Lagerytan har ökat för två av företagen mellan 1998 och 2008. Två av företagen minskade sin lageryta mellan 2008 och 2013 medan det tredje företaget fortsatte att öka sin lageryta ytterligare. Flera faktorer har visat sig vara viktiga för företagen som i föreliggande studie undersökts vid lokaliseringsbeslut av lager. Studien visade att omlokalisering innebär färre utförda fordonskilometer var viktigast för alla företag. Andra faktorer som varit betydande var tillgång till utbildad arbetskraft, närhet till kundmarknad/geografisk befolkningscentra, närhet till motorväg, stordriftsfördelar, närhet till hamn, tillgång till exploaterbar mark och bra företagsklimat i området/kommunen. Undersökningen visar att ett av de undersökta företagens omlokalisering av lagerverksamhet har minskat antalet utföra fordonskilometer med 44,2 %. Två av företagens lagerverksamheter har förflyttats till utkanten av ett stort urbant område. Det tredje företaget har alltid haft sin lagerverksamhet i ett urbant område. Undersökningen visar att majoriteten av företagen gått från att använda två centrallager till ett och därmed ökat graden av centralisering under den undersökta tidsperioden. Detta har också identifierats i tidigare undersökningar i andra länder. Studien har därmed fyllt luckor i forskningen i form av identifiering angående förflyttningen av lagerverksamhet och dess pådrivande faktorer i Sverige.